Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

På flera håll planeras det att öppna resursskolor. Bild: Emma-Sofia Olsson/SvD/TT
På flera håll planeras det att öppna resursskolor. Bild: Emma-Sofia Olsson/SvD/TT

Kreativa nyheter inom svensk skola: resursskolor

Resursskolan är i första hand inte till för utåtagerande elever eller elever med disciplinproblem, menar skribenten.

Det här är en insändare. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i insändaren. Här kan du läsa fler insändare.

Nu är det fritt fram att införa ”resursskolor”. Resursskola är, enligt central definition, en mindre enhet där elever med olika svårigheter att uppnå verksamhetsmålen får hjälp med detta, genom att skolan tillförs extra resurser.

Detta låter väl suveränt, att man kommit på att det finns ett förhållande mellan tilldelade medel och uppnått resultat, även inom skolan.

För oss som har våra rötter i skolan är detta inget nytt, utan så skall alla skolor fungera redan i dag; huvudmannens uppdrag är att förse skolan med tillräckliga resurser så att alla elever kan utvecklas optimalt. De är just detta uppdrag med tillräckliga resurser som kommunpolitikerna/huvudmännen inte fullgjort.

Skolan, med flera offentliga inrättningar, är konstant underbudgeterade och chefernas viktigaste uppgift, om de vill behålla jobbet, är att hålla budgeten långt före att uppnå några verksamhetsmål.

Med över 40 års erfarenhet inom skolan är mina farhågor:

Inga extra resurser tilldelas utan en omfördelning till resursskolan finansieras av minskningar till rektorsområdena.

• Hur skall urvalet av elever se ut?

• Hur skall resursskolan bemannas?

• Likvärdigheten – lokalt, regionalt och nationellt?

Resursskolan är i första hand inte till för utåtagerande elever eller elever med disciplinproblem, även om det finns ett starkt samband med bristande måluppfyllelse även hos dessa elever. Hur skall dessa elever hjälpas på rektorsnivå med en minskad budget och bemanning?

Rutger Herlin

Halmstads Lokala Parti