Replik. Svar på Ledare, ”Ohållbar argumentation för hållbarheten” av Joakim Broman, 7/8.
Joakim Bromans förnekar att vårt levnadssätt inte är hållbart, och menar att andra länder måste göra mer.
Våran påverkan på miljön består inte bara av hur vi producerar el och värme, där Sverige har fördelar med vattenkraft och biobränsle. De stora miljöproblemen är förutom bostaden även biffen och bilen.
Förnekelsen gör han utan att hänvisa till källor utan hans liberala tro säger att vår konsumtion skall ge oss välstånd, insikt och resurser att lösa klimatproblemen i framtiden. En enkel koll av Sveriges 16 miljömål 2030 visar att bara ett uppnås och 6 utvecklas negativt, däribland miljö- och klimatpåverkan från konsumtion.
Frihandel gör att vi kan importera varor och mat billigt från andra länder. Då ställer vi låga krav på att varorna tillverkas hållbart för människor och miljö. Vi måste ställa högre krav och betala för att produktionen kan ske hållbart. Vi måste ge av våra resurser, betala ett högre varupris för att varor skall kunna tillverkas hållbart. Ett högre pris gör att konsumtion minskar. Ser vi det ske? Nej, vi fortsätter att utnyttja billig arbetskraft och exploatera naturresurser. Konsumtion leder till välstånd för några få men löser inte klimatproblem.
Jordens befolkning har ändrat matvanor och äter allt mer kött, vilket kräver stora arealer för foder, odlingsmark tränger undan skogsmark och de vilda djuren och växterna. Mycket vatten går också åt för odlingen, varför sötvatten kommer bli det som begränsar vår livsmedelsproduktion i framtiden. Att djurproduktion ger stora mängder växthusgaser känner vi till och särskilt gäller det nötkött. Äter vi mindre kött och mer grönsaker kommer du och jag att må bättre samtidigt som vår planet har en möjlighet att leva vidare.
Konsumtionen av prylar kräver gruvor för mineraler, olja till all plast, växtfibrer till våra kläder och trä till delar och kartonger. Vid tillverkning av våra prylar krävs energi, vatten och transporter i alla led av produktionen. Jordens resurser räcker inte till dagens konsumtion, den teknik som många hoppas på kommer inte den fattigare delen av världen ha råd med. Elektrifiering av biltransporter med sina batterier kräver sällsynta jordartsmetaller som i dag inte finns i tillräcklig omfattning. Många arbetar hårt för förbättringar men totalt ökar konsumtionen och därmed förbrukningen av jordens resurser. Konsumtion löser inte klimatkrisen.
Anders Tullander, ordförande Naturskyddsföreningen Halland
Svar direkt:
Anders Tullander har läst min ledartext om hållbarhet och tolkat den som att jag försvarar allt från hög köttkonsumtion till idén om att "konsumtion ska lösa klimatkrisen". Det har jag naturligtvis aldrig skrivit, och det tror jag inte.
Det jag kritiserade var metodiken och tankarna bakom "Overshoot Day", som hävdar att vi skulle behöva fyra jordklot om alla i världen konsumerade som i Sverige. Den slutsatsen kommer man dock bara till om man utgår ifrån att de fossila bränslena inte går att fasa ut utan måste ersättas med planterad skog – en märklig tanke.
Beprövad erfarenhet visar tvärtom både att det är fullt möjligt att fasa ut fossila bränslen – Sverige har redan gjort en viktig del i energisystemet – samtidigt som man bibehåller tillväxten, och att resursförbrukningen blir effektivare och miljöproblemen tacklas bättre i rikare länder. Andrew McAfees More from less är en gedigen sammanställning av ämnet, eftersom Anders Tullander efterfrågade en källa.
Konsumtion löser inte klimatkrisen, men det gör inte fattigdom heller. Ny teknik, vetenskap, innovation och kunskap kan däremot starkt bidra (i kombination med politiska och ekonomiska styrmedel) om de tillåts, men då krävs incitament, tillväxt och utveckling.
Joakim Broman
Liberala Nyhetsbyrån