Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Det blir en minnesdag över Hiroshima-bomben, arrangerad av Kvinnor för fred i Laholm. Bild: STANLEY TROUTMAN

Kom ihåg Hiroshima på årsdagen

Som varje år minns fredsorganisationerna i hela världen den första atombomben som fälldes över Hiroshima den 6 augusti 1945.

Det här är en insändare. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i insändaren. 

I Laholm sker detta traditionsenligt vid Lagan. Minnesstunden har två syften. Å ena sidan ska vi alltid komma ihåg den fruktansvärda första bombinsatsen med hundratusentals döda som följd samt en förstörd stad och strålnings- och psykiskt skadade människor i första och andra generation. Vi sörjer flickan i Hiroshima som försökte tillfriskna från sin strålsjuka genom att sätta vikta papperstranor på vattnet. Vi sjösätter papperslyktor i Lagan till minne av henne.

Å andra sidan kämpar vi för att få bort dessa vapen som förstör allt liv på jorden. Vi vet att spridningen av atomvapen har ökat trots icke-spridningsavtalet (NPT) 1970 som 189 stater hade undertecknat 1992. 2007 bildades ICAN, civilsamhällets kampanjorganisation mot atomvapen. Nobels Fredspris som ICAN tilldelades 2017 fick ytterligare en bekräftelse genom FN-generalförsamlingens konvention om atomvapenförbud. Konventionen föreslogs i juli 2018. Den kan inte träda i kraft förrän 50 stater har ratificerat den. Sveriges regering förklarade den 12 juli i år att Sverige inte tänker signerar konventionen. Inte ens det!

Civilsamhället, fredsrörelserna, kämpar vidare med hjälp av ICAN. Den svenska regeringen anser att avskaffandet av atomvapen måste ske genom fortsatt politisk förhandling av icke-spridningsavtalet. I februari i år sa USA upp sitt nedrustningsavtal med Ryssland (INF-avtalet). Kan allas vår överlevnad ligga i politikernas händer?

Hiroshimabomben visar att civilsamhället inte får tiga. Därför minns vi Hiroshima.

Susanne Gerstenberg

Gunaino Enqvist

Kvinnor för Fred