Utställningen är omfattande, informativ och oerhört berörande.
Vi får ta del av en Halmstadkvinnas liv som många av oss säkert inte har/hade en aning om.
Vilken enastående kvinna! Pionjär, konstnär, arkitekt, företagsledare, nytänkare, ja epiteten är många. Med hennes enorma drivkraft, skaparglöd och skicklighet i de projekt hon drev, kanske främst i de arkitektoniska, slog hon sig fram i en mansdominerad värld.
Hennes alster blev uppmärksammade och bestående.
Det sorgliga är att denna kvinna inte blivit ihågkommen och bemärkt i sin egen stad (befintliga Wallbergsgatan är namngiven efter hennes enbart manliga släktingar)
Varför inte hylla Ingrid Wallberg med en egen plats?! Två förslag kommer här.
1. Eftersom näckrosdammen plus bäcken i Norre katts park nu restaureras, så döp platsen vid dammen mot rhododrendonplanteringen där bänkarna är placerade till Ingrid Wallbergs plats och pryd den med en bronsbyst på sockel (lik Klara Johanssons i Klarasalen) gärna efter fotot där Ingrid W bär sin basker käckt på sned. Ingrid W älskade blommor och stod naturen nära, så denna rumslika plats vore synnerligen väl vald.
2. Förslag nr 2 kunde bli platsen Österskans om/när nu det omdiskuterade hotellet ej byggs. På denna relativt stora yta bör en minnesplats med en byst kunna rymmas och utformas snyggt.
Låt inte Ingrid Wallbergs livsgärning försvinna ner i museets källare tillsammans med utställningsmaterialet när densamma är över i början av nästa år.
Citizen