Hur tänkte våra politiker kring flygresan?

Hur tänkte egentligen våra politiker då de bestämde att det bästa sättet att ”sätta guldkant” på sju pensionärers vardag, var att subventionera en flygresa till Rhodos med åtta kommunavlönade stödjande medresenärer?

ANNONS
|

Replik. Apropå artikeln ”Äldreboendet åkte på en veckas semester på Rhodos”, 10/10.

Våra politiker (möjligen inte SD) har ju bedyrat att de tar klimatkatastrofen på största allvar. De har nyligen stiftat en klimatlag och inrättat en expertgrupp, det Klimatpolitiska rådet.

Rådet har i år konstaterat att ”utsläppsminskningen (av klimatgaser) har bromsat in när den behöver accelerera.” ”Inkludera effekter på klimatmålen i alla konsekvensbedömningar i offentliga utredningar och regeringens propositioner”.

”Stimulera till brett engagemang och öka samordningen mellan olika initiativ. Alla samhällsaktörer behövs i omställningen: näringsliv, fackföreningar, kommuner och regioner, akademin, myndigheter och civilsamhälle”, skriver rådet.

Länsstyrelsens remiss, energi- och klimatstrategi för Hallands län, konstaterar bland annat att för att nå de nationella klimatmålen måste utsläppen av klimatgaser minska med 4–5 procent per år mellan 2016 och 2045. ”Kommuner och offentliga aktörer går före i omställningsprocessen”, skriver länsstyrelsen.

ANNONS

Dessa gemensamt beslutade politiska regler är mindre än ett år gamla och har (eller borde ha) ändrat det politiska arbetssättet. Självklart har även politikerna i Hemvårdsnämnden diskuterat detta, det betvivlar jag inte. Men hur kom man fram till att subventionera en flygresa till Rhodos? Som en del i omställningsprocessen? Skulle det hjälpa till att minska våra växthusgasutsläpp med 4–5 procent i år? Fanns det verkligen inget bättre? Eller var det nödvändigt att sabotera vårt klimatarbete för att sätta guldkant på sju pensionärers vardag?

Stefan Hallander

ANNONS