Skyddet av jordbruksmark är i princip obefintligt, skriver Gunnar Gullander.
Skyddet av jordbruksmark är i princip obefintligt, skriver Gunnar Gullander. Bild: Arkivbild: Vidar Ruud

Hur ser myndigheten på den sanslösa asfalteringen av åkermark?

Det vore intressant att få myndighetens syn på den fullständigt sanslösa asfaltering av åkermark som sker i de halländska kommunerna som en följd av inköp och planläggning av åker till byggbara tomter.

ANNONS
|

Replik. Apropå brev till ledarsidan, ”Vi är en bromskloss som garanterar en rättssäker process”, 13/12.

Funderingar om länsstyrelsen som bromskloss med anledning av att landshövding och länsråd tar till orda på HP:s ledarsida, ovanligt men intressant. Riksintresset skall tillgodoses är budskapet. Länsstyrelsen har uppgift att ibland säga nej och peka på konsekvenser som inte tagits i beaktande och där utveckling av mark och vattenområden råder.

Det vore intressant att få myndighetens syn på den fullständigt sanslösa asfaltering av åkermark som sker i de halländska kommunerna som en följd av inköp och planläggning av åker till byggbara tomter. Detta kallas av exploatörerna för förädling av jordbruksmark, allt sker i den heliga tillväxtens mantra.

ANNONS

Skyddet av jordbruksmark är i princip obefintligt, med tanke på konsekvenserna vad gäller livsmedelsberedskap vore det logiskt om överprövande myndighet agerade bromskloss för ovanstående praxis. Beredskapen är urusel med blott cirka 50 procent inhemsk försörjning av mat. Ponera att flottan av tradare som fraktar mat till oss från hela klotet stannar en vecka eller två.

Den mediala debatten om ovan beskriven situation tilltar och kan förhoppningsvis ge effekt. Det finns exempel på kommuner som håller fanan högt för att spara åkermarken som en oändlig resurs, tyvärr är min uppfattning att ovanstående är en ”ickefråga” för beslutsfattarna i Hallandskommunerna.

Gunnar Gullander

Söderläget, Lilla Tjärby

ANNONS