Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Svampmolnet efter ett sovjetiskt kärnvapenprov 1962. Bild: PRESSENS BILD / TT
Svampmolnet efter ett sovjetiskt kärnvapenprov 1962. Bild: PRESSENS BILD / TT

Hiroshima och Nagasaki 2023

I januari 2021 vann FN:s konvention om atomvapenförbud laga kraft, skriver Susanne Gerstenberg och Gunaino Enqvist, Kvinnor för fred.

Det här är en insändare. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i insändaren. Här kan du läsa fler insändare.

Den 6 respektive 9 augusti 1945 fälldes de första och hittills enda atombomber över Hiroshima och Nagasaki. Ungefär 92. 000 människor dog omedelbart, ytterligare 130.000 människor miste livet samma år som följd av bränn- och strålningsskador.

Hiroshimas och Nagasakis arv kräver att vi årligen minns katastrofen den 6 respektive 9 augusti och att vi ständigt kämpar mot kärnvapen på alla plan.

78 år senare är vi långt ifrån kärnvapenfri värld. 12.700 finns runtom på jorden, främst i de nio kärnvapenländerna. 1.800 kärnvapen befinner sig i ständig beredskap och kan ta slut på allt liv på jorden inom några få minuter.

I januari 2021 vann FN:s konvention om atomvapenförbud laga kraft. 92 länder har nu signerat konventionen, 68 har ratificerat den (januari 2023). I Sverige, som var initiativtagare till FN-konventionen, har regeringen inte signerat kärnvapenförbudet och riksdagen inte ratificerat det. Genom Natomedlemskap kan kärnvapen komma att föras in och placeras i Sverige.

Ett nytt nordiskt fredsförbund (Nordic Peace Alliance), där svenska fredsrörelser ingår, uppmanar i en appell de politiska beslutsfattarna att inte godkänna stationeringen av kärnvapen i sina respektive länder och att den nordiska regionen bör kungöras som kärnvapenfri zon. (Helsingör 2023-07-16).

Vi minns Hiroshima och Nagasaki och bör göra vårt yttersta för att avskaffa kärnvapnen innan de kan förinta oss.

Susanne Gerstenberg

Gunaino Enqvist

Kvinnor för fred