Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Martin Engström, hälso-och sjukvårdsdirektör på Region Halland. Bild: Jari välitalo
Martin Engström, hälso-och sjukvårdsdirektör på Region Halland. Bild: Jari välitalo

Hälsa och sjukvård är kommunicerande kärl

Görs ingenting åt människornas hälsa så fortsätter sjukvården att växa i samma takt som hallänningarnas hälsa försämras.

Det här är en insändare. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i insändaren. Här kan du läsa fler insändare.

Om hälsan förbättras så minskar behovet av sjukvård. Omvänt så innebär försämrad hälsa att behovet av sjukvård ökar. Eftersom intervjun i HP den 26 augusti med hälso- och sjukvårdsdirektör Martin Engström ensidigt beskriver hur Region Halland vill förbättra och utöka sjukvården så måste detta betyda att hallänningarnas hälsa försämrats och kommer att fortsätta att försämras.

Då måste man fråga sig varför inte hälso- och sjukvårdsdirektören i intervjun tar chansen att beskriva hur Region Halland ska förbättra hallänningarnas hälsa i stället för att ägna all sin kraft åt sjukvården. I den tvåsidiga artikeln finns en enda rad som innehåller ordet hälsa: ”Effektivitet för oss är att skapa hälsa” – vad det nu innebär? Det är allt som hälso- och sjukvårdsdirektören har att säga om hälsa.

Artikeln redovisar också partiernas vallöften för att lösa framtidens vård utan att nämna någonting om hur man ska förbättra folkhälsan och då i synnerhet hur vi ska minska de sjukdomar som i ökande takt drabbar oss när vi blir äldre.

Det spelar ingen roll hur mycket sjukvården bygger ut, bygger om eller organiserar om. Görs ingenting åt människornas hälsa så fortsätter sjukvården att växa i samma takt som hallänningarnas hälsa försämras. Jo, så här långt har vi blivit äldre, men ålderdomen innebär numera att våra sista år, som kan vara många, att väldigt många av oss lever men med livskvalitetsnedsättande sjukdomar.

Statistiken visar tydligt att det är de sjukdomar som vi kallar metabola det vill säga har sin upprinnelse i matsmältningskanalen med fortsättning i cirkulationsapparaten och så vidare ut i vävnaderna, som sedan mer än femtio år tillbaka ökar i en takt som borde få myndigheterna att reagera.

Sedan Sverige fick sina första officiella kostrekommendationer 1976 ökar de metabola sjukdomarna i en takt som inte får fortsätta. Region Halland och dess hälso- och sjukvårdsdirektör borde för länge sedan ha tagit initiativ till att hejda den nedåtgående hälsoutvecklingen.

Lasse Blomdahl