Det svenska jordbruket klarar i dag inte av att producera tillräckligt med mat för försörjning av vår befolkning. Vi importerar ungefär hälften av vår mat. Importen av sådant som vi själv kan producera har ökat kraftigt och uppgår idag till närmare en tredjedel av vår konsumtion. Efter sommarens torka kommer sannolikt denna importandel att öka. Det är en oroande utveckling eftersom det tar lång tid att vända trenden.
Mot denna bakgrund känns det helgalet att låta köpcentra, bostäder och industriområden breda ut sig på god åkermark när det i de allra flesta fall finns annan mark att ta i anspråk. Skyddet av jordbruksmarken är reglerat i miljöbalken. Problemet är att många kommuner planerar och beslutar som om de inte kände till stoppregeln. Men genom ett antal domar i Mark- och miljööverdomstolen under det senaste året har rättsläget klarnat. De prejudicerande domarna anger bland annat:
– att det inte bara gäller de bördigaste jordarna utan i stort sett all jordbruksmark som så långt möjligt ska skyddas. Brukningsvärd jordbruksmark är inte bara åkermark utan också betesmark
– att både bygglov och detaljplaner på jordbruksmark upphävts med motiveringen att det saknats utredning av möjliga lokaliseringsalternativ.
Vi behöver inse att tiderna har förändrats. Sveriges befolkning ökar samtidigt som vår egen förmåga till livsmedelsförsörjning försämras. Vi måste också ta höjd för vad klimatförändringarna kan komma att innebära för vår jordbruksproduktion.
Alla som känner ansvar för vår framtida livsmedelsförsörjning har skäl att reagera mot en oförnuftig exploatering av vår jordbruksmark.
Arne Joelsson
Föreningen Den Goda Jorden
www.dengodajorden.se