Replik. Apropå insändaren ”Rädda det kustnära fisket”, hallandsposten.se 3/11 samt HP 9/11.
I en insändare den 3 november – ”Rädda det kustnära fisket” – skriver tre miljöpartister att de vill värna det småskaliga kustfisket och beredningsindustrin genom att flytta ut trålgränsen till 12 nautiska mil från kusten.
Då har man varken förstått eller lyssnat när vi har förklarat hur verkligheten ser ut.
Fisket i Halland består till 95 procent av småskaliga trålare som fiskar havskräfta, ett selektivt och skonsamt fiske. Det är något som MP borde ha framhållit som ett hållbart fiske med en bra förvaltning. Att flytta ut gränsen skulle innebära att danska båtar kan fiska ända in till den halländska kusten (med stöd av avtal), men alltså inte de svenska.
Det är tydligt att valrörelsen startat tidigt och kanske anser man att det ger politiska poäng att slå mot yrkesfisket.
Jag tror att väljarna i Halland hellre ser ut mot horisonten och ser en och annan fiskebåt stäva mot hamn med dagens fångst än att få se hundratals vindsnurror, var och en högre än Eiffeltornet. I MP:s samhälle skulle det se ut så, och några fiskebåtar finns inte kvar.
Är det så att dessa förslag som MP lägger är för att underlätta för vindkraftsindustrin? Förstår ni inte att förslaget slår undan benen på det halländska fisket, för det är ju från kusten och 12 nautiska mil ut som det bedrivs. Om det ni förordar blir verklighet så skulle de halländska fiskelägena snabbt vara tomma turisthamnar samtidigt som det utländska fisket fortgår.
För kännedom så äter säl och skarv 30 gånger mer fisk i Västerhavet än vad det svenska fisket fiskar (enligt officiella siffror).
Peter Ronelöv Olsson
ordförande, Sveriges Fiskares PO (SFPO)