Replik. Svar till Lars Püss (M), 31/3.
Nästan alla nationalekonomer svarar att någon typ av progressiv fastighetsskatt är ett av de mest pålitliga sätten att få in pengar utan att den påverkar företagande och arbete. De betonar också att människor med dyra fastigheter länge har gynnats kraftigt av bidragskonstruktioner som ränteavdrag och rot.
För Lars Püss (M) är detta dock inte relevant. Han skriver i HP den 31/3 att fastighetsskatt är orättvist och att en sådan skatt skulle göra att bostadsmarknaden skulle fungera sämre. Varför det är så lyckas han dock inte förklara. Man kan därför undra om Püss anser att vi efter det enorma stödet till företag i Sverige kan ha ett oförändrat skattetryck efter pandemin? Om han anser det: vilka delar av den offentliga verksamheten vill han då skära ner? Om inte: vilka skatter skulle då vara mer rättvisa att höja för M?
Man kan också fråga sig på vilket sätt bostadsmarknaden försämras av att de ekonomiska villkoren för de olika boendeformer jämnas ut? Det blir i stället en mer fungerade marknad än den vi har i dag. Det är bristen på bostäder och de höga priserna som hindrar unga människor från att skaffa en första bostad eller ett småhus – inte en välavvägd fastighetsskatt. En sådan skulle snarare hjälpa dem genom att kyla av marknaden. Men framförallt skulle det innebära att flyttkedjorna skulle fungera bättre då skillnaden i kostnad mellan småhus och hyreslägenheter skulle minska.
Vad gäller Püss tes om att den gamla fastighetsskatten drev bort människor från sina hem är det mer en borgerlig myt än en empirisk sanning. Det som framförallt har hindrat många människor från att skaffa en bra bostad under senare årtionden är den plundring av sjuk- och arbetslöshetsförsäkringar som M har genomfört.
Med detta i beaktande visar det sig att Püss argument mot en progressiv fastighetsskatt faller platt. En skatt är i stället mycket rimlig och skapar en mer funktionell bostadsmarknad.
Anders Nilsson, Tankesmedjan Kompassen