Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Egotrippat att vara emot utbyggnaden i Eketånga

Boende i Eketånga/Söndrum förfäras, men deras hus byggdes också i fina rekreationsområden.

Det här är en insändare. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i insändaren. Här kan du läsa fler insändare.

Läste nyligen gnället i facebookgrupperna “Trygga grannar Bäckagård” och “Bevara Eketångaskogen” gällande att delar av Eketångaskogen ska bebyggas. Vilket tydligen är förfärande. De karaktärsgivande hagarna kommer försvinna, naturytorna för rekreation minskar och befintliga skolor och vägar kommer belastas.

Så inser jag plötsligt som boende i gamla Söndrum/Eketånga att Bäckagård en gång i tiden byggdes på våra fina karaktärsgivande hagar och rekreationsytor. Och att bäckagårdsbor idag belastar våra vägar och skolor. Stackars jag är förpassad till Prins Bertils stig och Söndrums övriga grönytor/parker/lekplatser. Samtidigt som nya vägar och nya skolor har behövt byggas. Förfärligt!

Facebookgardet “Trygga grannar Bäckagård” har övertygat mig: Det enda rimliga är att ni i Bäckagård river era hem och blir hemlösa/flyttar hem till era föräldrar. Det är ju inte mitt problem att ni inte har en bostad! Ni kan bo någon annanstans, men inte på min bakgård!

Nu kanske du som läser detta tänker “Är han helt dum i huvudet” “Hur kan man vara så egoistisk?”. Sanningen är att du som bor i Bäckagård och är emot bebyggelse i Eketångaskogen är precis lika egoistisk. Rent krasst innebär dit motstånd 1700 färre bostäder i Halmstad och som en konsekvens att 1700 ungdomar som inte kan flytta hemifrån alternativt 1700 hemlösa.

Det kanske är dags att skärpa sig och inse att 1700 bostäder i utbyte mot cirka hälften av Eketångaskogen är en ganska bra deal. När Bäckagård byggdes fick i Söndrum nästan inte behålla någon natur alls. Och rent ärligt så trivs jag med er i Bäckagård som grannar. Lika mycket som ni kommer göra med era nya grannar i Eketångaskogen.

Erik Engvall