Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Riksdagen har återigen valt Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven till statsminister vid omröstningen 7 juli. Bild: Christine Olsson/TT
Riksdagen har återigen valt Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven till statsminister vid omröstningen 7 juli. Bild: Christine Olsson/TT

Cirkuskonster i svensk politik

Kommer inte de etablerade partierna överens är risken stor att Sverigedemokraterna blir Sveriges största parti.

Det här är en insändare. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i insändaren. Här kan du läsa fler insändare.

Håller den svenska mentaliteten på att förändras i grunden som gör politiken till någon slags cirkuskonst? Frågan måste ställas efter den senaste månadens händelser i politiken. Eller vad sägs om följande:

• Vänsterledaren Nooshi Dadgostar, som tycks tro att hon representerar ett 50-procentsparti.

• Liberalernas Nyamko Sabuni som också beter sig som om hon har 50 procent av rösterna bakom sig. Hennes tolkning av ordet liberal är att ”allt är tillåtet”, till och med att samarbeta med sin egen ideologiska motpart, Sverigedemokraterna.

• För centerledare Annie Lööf har ordet liberal en nästan omvänd innebörd – ”man pratar inte med alla” . Prata kan man väl göra, men det är inte samma sak som att samarbeta.

• Ebba Busch är förmodligen svensk mästare i hyckleri. Nyligen blev hon tvungen att skriva under ett bötesföreläggande om förtal. Om händelsen inträffat för 20 år sedan hade varit omöjligt för henne att fortsätta som partiledare.

• En moderat partiledare, Ulf Kristersson, som säger sig vara den enda vuxna personen i rummet. Vad denna vuxenhet består i är höljt i dunkel. En klok moderatledare hade inte röstat för att avsätta Löfven, utan bidat sin tid tills han har en egen majoritet i riksdagen.

Den stora vinnaren på all oenighet är Sverigedemokraterna. Ett parti som har ett hopklippt partiprogram som är både rasistiskt och populistiskt.

Dagens regering är kanske inte den bästa Sverige haft, men den har inte gjort politik till någon slags cirkuskonst. Kommer inte de etablerade partierna överens är risken stor att Sverigedemokraterna blir Sveriges största parti.

Då hotar ett ännu större kaos och motsättningar i Sverige. Det är lätt att ta till de kända orden – ”Någon jävla ordning får det vara”. Ord som en aktad partiledare, C-H Hermansson, använde 1969 för att beskriva kaoset i sitt eget parti, Vänsterpartiet.

Nu är det väsentligt allvarligare – orden gäller den politiska situationen i Sverige.

Staffan Bengtsson