Skapandet av bostadsstiftelser löser dilemmat med det sociala ansvaret kontra affärsmässigheten.
Kommunen har ett socialt ansvar. Rätten till en bostad är stadgad i vår svenska grundlag. Bostadsförsörjningen är helt och hållet ett kommunalt och politiskt ansvar. Man kan inte lägga detta ansvar på den fria marknaden.
10 000-tals människor står i bostadskö. I dag kan du behöva vänta 9 år på en hyreslägenhet. I vissa områden på öster bor det 3-4 familjer i varje lägenhet. Halmstad är en rödlistad kommun av Sveriges Studentkårer. Bostadsbristen hämmar i dag företagens möjlighet att rekrytera och expandera. Det som framförallt saknas i dag är hyreslägenheter.
Tyvärr är alliansen helt ideologiskt låsta vid att alla skall äga sin bostad och att den fria marknaden skall ta det fulla ansvaret för bostadsförsörjningen i kommunen.
Men det finns i dag inte tillräckliga incitament för privata bolag att bygga hyreslägenheter. Privata bolag väljer framförallt att bygga bostadsrätter.
De kommunala bostadsbolagen skall drivas affärsmässigt. Mot det sociala ansvaret står affärsmässigheten. Enligt ”Allbolagen” 210:879 skall ett kommunalt bostadsbolag bedrivas enligt affärsmässiga principer. I likhet med ett långsiktigt agerande privat fastighetsbolag.
Även om den politiska viljan skulle finnas, så är det helt enkelt inte möjligt att avstå hyreshöjningar, sänka hyror eller sänka avkastningskrav till nivåer som inte kan anses vara affärsmässiga.
Skapandet av bostadsstiftelser löser dilemmat med det sociala ansvaret kontra affärsmässigheten. Bostadsstiftelser lyder inte under ”Allbolagen” 210:879. Bostadsstiftelser behöver inte drivas affärsmässigt. Genom att skapa bostadsstiftelser kommer kommunen kunna erbjuda billiga bostäder till studenter, pensionärer och andra ekonomiskt svagare grupper.
Bostadsstiftelser är inte ett revolutionärt grepp, utan finns idag i flera kommuner i Sverige.
Niclas Jansson, gruppledare,
Leif Liljebrunn,
Halmstads Lokala Parti