Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Skador efter granbarkborren når nu rekordnivåer och är ett stort hot, menar insändarskribenten. Bild: Jessica Gow/TT
Skador efter granbarkborren når nu rekordnivåer och är ett stort hot, menar insändarskribenten. Bild: Jessica Gow/TT

Angrepp av granbarkborre är ett symptom på obalans

Skogsstyrelsen och jordbruksdepartementet bör förstärka och inte som nu motverka arbetet för ökad mångfald.

Det här är en insändare. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i insändaren. Här kan du läsa fler insändare.

Skador efter granbarkborren når nu rekordnivåer och är ett stort hot. Skogsägarna orsakas betydande förluster när avverkningsmogen skog förstörs i stor omfattning.

Varför inträffar detta?

Det är symptom på en obalans i våra skogar.

Klimatförändringarna innebär mildare vintrar där träden inte får den vintervila de behöver. Samtidigt överlever fler borrar inför nästa fortplantningssäsong.

Torrperioder innebär ytterligare stress som sätter ner granarnas motståndskraft. Stormskador med fällda eller knäckskadade träd öppnar för angrepp.

Kal- eller trakthuggning skapar vindkänsliga bryn. Hyggesplöjning stör mycelbildningen, så viktig för hur träden mår och som ökar motståndskraften mot skadedjur.

Den pågående utarmningen av den biologiska mångfalden gör att de arter som kan hålla skadeinsekter i schack – fåglar och rovinsekter håller på att försvinna.

Blandskogar med olikåldriga träd ersätts av granmonokulturer vilket ökar sårbarheten.

Alla dessa orsaker visar på allvarliga obalanser i våra skogar. Angreppen lär öka om skogsbruket inte siktar på att rätta till detta.

Skogsstyrelsen och jordbruksdepartementet bör förstärka och inte som nu motverka arbetet för ökad mångfald. Kalhyggesbruk med markbearbetning behöver minska till förmån för plock- eller luckhuggning. Det behövs större andel blandskog och mindre av granplanteringar. Klimatpolitiken måste skärpas så att klimatskadorna kan minska och kolupptag i skogsmark ökas.

Detta innebär en tydlig kursändring. I det längre perspektivet blir alla vinnare – skogsägare med mindre förluster och friskare skog, skogsindustrin med högre virkeskvalitet och säkrare leveranser, klimatet med mindre kolläckage och högre upptag och vi alla med fina, friska rikare skogar.

Nils Werner, Halmstad

medlem SNF

LÄS OCKSÅ: Ny våg av granbarkborrar efter värmen

LÄS OCKSÅ: Ersättning utreds för vissa barkborreangrepp