FN:s klimatpanel IPCC har hittills presenterat fem rapporter där de sammanställt det vetenskapliga läget för klimatet. Tidigare har stort fokus legat på utsläppen från den energi som går åt till transporter, uppvärmning och industrier. Nu visar allt mer forskning att vi också måste göra något åt vårt sätt att bygga och producera allt från hus till bilar och kläder – det står nämligen för bortåt hälften av våra utsläpp.
Lösningen är ett kretsloppssamhälle där vi utnyttjar de material och råvaror vi redan tagit fram fler gånger i stället för att ständigt framställa nya material på ett sätt som påverkar klimatet. En rapport från FN-organet International Resources Panel visade i fjol att den största klimatbelastningen uppstår när material framställs första gången.
Därför ställer vi på miljöföretaget Ragn-Sells om vårt gamla familjeföretag, med rötter i 1800-talet, från att vara en slutstation för avfall som ska skaffas bort till att bli en råvaruleverantör i ett kretsloppssamhälle.
På Ragn-Sells har vi redan kommit en bit på vägen genom att ta fram nya lösningar för att göra avfall till resurser. Ta kväve, fosfor och kalium, tre näringsämnen som är avgörande för jordbruket. Vi kan utvinna kväve ur avloppsvatten och producera kvävegödsel.
I dag framställs kvävegödsel med en teknik som fick Nobelpriset 1918, långt innan klimatfrågan blev mänsklighetens största problem, och som skapar enorma utsläpp. Vi kan utvinna fosfor av hög kvalitet ur avloppsslam, i stället för att det bryts i gruvor där gifter som kadmium följer med och i slutänden hamnar på våra tallrikar. Kalium kan vi utvinna ur flygaska, en restprodukt från avfallsförbränning.
I dag går 18 tunga lastbilar med släp varje dag tur och retur från Sverige till Norge med flygaska som läggs i ett gammalt kalkbrott på en ö i Oslofjorden. Det är svårt att tänka sig ett mindre cirkulärt sätt att hantera både värdefulla råvaror och farliga ämnen. Vi kan inte ersätta kväve, fosfor och kalium. Enda sättet att klara försörjningen av dem är att skapa kretslopp och använda våra näringsämnen om och om igen.
Sverige har bestämt sig för att ta på sig ledartröjan och stimulera utvecklingen av teknik som gör det möjligt att göra dagens avfall till användbara resurser. Det minskar behovet av nya råvaror och på det viset kan vi kraftigt få ned mängden utsläpp som kommer från vår konsumtion. Det kommer samtidigt att skapa nya jobb och goda exportmöjligheter för både teknik och återvunna råvaror.
Men för att nå dit behöver vi montera ned massor av hinder. Saker som kommer till oss för återvinning är ofta tillverkade på ett sätt som gör det svårt att ta vara på alla material, eller fulla av farliga ämnen som absolut inte ska tillbaka till något kretslopp.
Här krävs genomtänkt design, där produktens liv efter användning finns med från start. Framför allt behövs nya regelverk som gör det ekonomiskt smart att satsa på återvunna material i stället för att skaffa fram nya hela tiden.
Halmstad är ett föredöme: Kommunen är den enda i Halland som aktivt prioriterar varor tillverkade av återvunnet material vid upphandlingar. Om alla kommuner i länet inspireras och följer efter kan Halland ta ett rejält kliv mot kretsloppssamhället och bli en förebild för hela landet.
Pär Larshans
hållbarhetschef Ragn-Sells Group och som på måndag den 2 november håller en klimatföreläsning på Stadsbiblioteket i Halmstad och som webbsänds via bibliotekets Facebook-sida.