Artikeln är rättad. I en tidigare version stod det att köttkonsumtionen för 2019 var 81,9 kilo per person och år. Men det stämmer inte, det är köttförbrukningen som är 81,9 kilo per person och år.
2016 nådde Sverige ”peak meat”, det vill säga för första gången sedan mätningarna inleddes minskade konsumtionen av kött. Minskningen har fortsatt sedan dess.
Under 2019 minskade den totala köttförbrukningen med 2,3 procent eller ungefär 2 kilo per person, till 81,9 kilo per person och år.
Under 2000-talet har vegetarianismen haft en uppseendeväckande utveckling i Sverige. 2016 visade exempelvis en opinionsundersökning att uppemot var tionde svensk identifierade sig som vegetarian och/eller vegan, en hög andel bland jämförbara västeuropeiska länder. Bland unga kvinnor var andelen nästan 20 procent.
I en nyligen utförd enkätundersökning om svenskars inställning till framtidens mat och livsmedelsindustri var andelen som provat vegetariska köttersättningsprodukter 62 procent, och 39 procent svarade att de tror att de kommer att äta mindre kött i framtiden. Detta är inte bara en svensk trend.
När företaget Beyond Meat – kända för sina vegetariska köttsubstitut som kan ”blöda” med hjälp av rödbetsjuice – introducerades på New York-börsen i maj 2019 steg aktien med 163 procent i premiärhandeln, en värdering som signalerade att marknadens tro på idén var stark.
Inom livsmedelsforskningen talas om ett proteinskifte när människor i allt högre utsträckning byter ut animaliskt protein mot vegetabiliskt. Anledningarna är främst relaterade till klimat, hälsa och djurvälfärd.
Sverige har utmärkta förutsättningar att bli världsledande i det proteinskifte som nu pågår, och uppfylla den svenska livsmedelsstrategins mål om en globalt konkurrenskraftig, innovativ, hållbar och attraktiv livsmedelskedja.
En av dessa förutsättningar är att det i Sverige finns tillgång till utmärkt råvara för tillverkning av vegetabiliska ersättningsprodukter. Det vegetabiliska segmentet i matbutikerna domineras just nu av soja som är svårt att odla i Sverige på grund av det kalla klimatet, men under senare år har forskning gjorts på andra proteinrika grödor som exempelvis gul ärta, åkerböna, lupin, hampa och raps.
Trots detta är Sverige fortfarande ett land där det äts mycket kött och där kött av många anses som själva fundamentet i middagen. Svenskarnas köttkonsumtion ligger över EU-genomsnittet och klart högre än Livsmedelsverkets kostråd.
I Eat Lancet-rapporten som kom 2019 har forskare inom olika discipliner tagit fram ett förslag på diet som både är nutritionsmässigt bra, och komponerad så att avtrycket av matvarorna ligger inom klimatgränserna. Forskarna menar att vi kan äta ungefär 70 gram rött kött per vecka, en liter mjölk per vecka och 80 gram ost per vecka vilket är en bra bit under svenskarnas konsumtion i dag.
För att hålla oss på en nivå av köttkonsumtion som klimatet klarar av med nuvarande produktionsmetoder behövs vegetariska proteinrika ersättningsprodukter till animaliska livsmedel.
I den svenska livsmedelsstrategin från 2017, som pekar ut framtiden för den svenska livsmedelskedjan till 2030, skrivs att förändrade konsumtionsvanor med mer vegetabilier och mindre kött är ett effektivt sätt att minska utsläppen. Samtidigt misstänkliggörs ofta vegetarisk kost i debatten och vegetariska satsningar inom exempelvis skola och äldreomsorg kritiseras.
Många frågor återstår att besvara kring det proteinskifte som nu sker. Vilka är egentligen framtidens proteiner och för vem? Vilka grödor passar bäst för olika sorters produkter? Vad händer i våra kroppar när vi äter produkter vi traditionellt sett inte ätit tidigare? Vilka tekniska utmaningar finns vid framställning av nya växtbaserade proteinprodukter?
För att få svar på dessa frågor behövs fortsatta satsningar på vegetabiliska köttersättningsprodukter. Frågorna är komplexa av sin natur och det behövs en genomlysning från många olika perspektiv, branscher och forskningsfält.
Det är dags för Sverige och svenskarna att svänga av från vår höga köttkonsumtion.
De goda nyheterna är att möjligheterna att skapa hälsosamma, välsmakande, ekonomiskt konkurrenskraftiga och hållbara alternativ till kött och mjölkprodukter inom den svenska matsektorn har aldrig varit större än i dag!
Tobias Linné
doktor i sociologi vid Lunds universitet
Karolina Östbring
forskare i livsmedelsteknik vid Lunds universitet