Under 2018 hade vi några möten om hur Knäred kan utvecklas. Vad vi bland annat tog med oss därifrån var uppmaningen från kommunen att fundera på hur vi kan göra något bra av tågstoppet i Knäred. En järnvägsstation innebär inte per automatik ett lyft för orten om vi inte utnyttjar de möjligheter som skapas. Apoteket är stängt och vårdcentralens framtid står och faller med fler invånare. Hur kan Knäred locka fler människor i arbetsför ålder?
Vi tror att vi måste titta på vad som är viktigast för den grupp vi vill locka hit. Vilka är deras kärnfrågor? I de senaste årens opinionsundersökningar ser man att miljö- och klimatfrågan ligger i topp i åldersgruppen 18–29 år. Är det den gruppen vi ska rikta in oss på om vi vill locka småbarnsfamiljer?
Här har Knäred möjlighet att visa sin bästa sida, med fantastiska möjligheter till naturupplevelser, och tågstopp som innebär klimatsmart pendling inom ett stort geografiskt område. Men många orter har både naturen inpå knutarna och tågstopp. Vad Knäred behöver är en nisch som gör att unga människor väljer Knäred före andra, mer tätortsnära småbyar.
Kan Knäred bli ett intressant alternativ? Kan vi profilera oss inom miljö och klimat? Är det lönt? Lilla Knäred, hur stor del av världens utsläpp står vi för? Precis som andra byar, kommuner och kvarter runt om i världen står vi för vår del av alla de utsläpp som tillsammans blir för mycket.
Klimatfrågan innebär att vi behöver tänka om. Det är inte lätt, vi vill gärna hålla fast vid den livsstil vi vant oss vid. Vi tror att det vi behöver är tid, att steg för steg börja resan mot ett långsiktigt hållbart samhälle. Att göra det tillsammans är lättare än att var och en ska göra det på egen hand.
En utmaning vi står inför är transporterna. I dag står fossil energi för merparten av den energin, i framtiden kommer andra energikällor att bli det nya normala. Kan vi Knäredsbor ta ett kliv framåt och profilera oss där?
Vi funderar också på om vi kan tänka om med våra trädgårdar. Hårt klippta gräsmattor gynnar inga pollinatörer, producerar inga frön eller frukter och har ungefär samma biologiska mångfald som betong. Kan man delvis ha blomsteräng i stället? På köpet får man en trädgård som sjuder av liv och vi sparar tid, energi och pengar på att slippa gödsla och klippa. Kan Knäredshonung, fjärilar, blommor och bin bli en nisch för vår by?
Hur många går redan i dag i tankar om att ställa om? Vilka hinder kan vi överbygga tillsammans? Är det fler än oss som gillar tanken på en by full av blommor, som går emot trenden av minskad biologisk mångfald? Producera egen el på våra tak? Samköp av trädgårdsmaskiner för vård av ängar? Elbilspool? Hur tänker du?
Knäreds samhällsförening kan inte driva detta ensamma, men hoppas väcka engagemang för att tillsammans arbeta vidare med Knäreds framtid.
Palle Nielsen
för styrelsen Knäreds samhällsförening