Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

"Även riksdagen måste kunna utvärdera den icke-publicistiska verksamheten, exempelvis genom Riksrevisionen." Bild: Henrik Montgomery/TT

Vi vill ta ett nytt grepp om public service

Frågan om public service berör och upprör men någon måste ta ansvar för helheten och det gör Moderaterna genom att våga vända och vrida på frågan samtidigt som vi tar ett samhällsansvar. Det skriver den moderata riksdagsledamoten Lars Püss.

Det här är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i debattartikeln.

Högkvalitativ public service har en mycket viktig roll att fylla, inte minst som en sorts demokratisk infrastruktur, ett offentligt rum, som tillhandahåller information och diskussion till alla medborgare. Men för att värna detta kärnuppdrag måste public service reformeras i grunden.

Därför anser vi moderater att det behövs ett brett grepp om framtidens mediepolitik, en reform med sikte på det sändningstillstånd som börjar löpa 2026. Fyra områden behöver diskuteras igenom ordentligt – innehållet, opartiskhet och saklighet, finansiering och slutligen oberoendet.

Uppdraget bör vara att värna ett högkvalitativt public service. En framtida reform bör därför gå i riktning mot ett ”smalare och vassare” uppdrag.

Fokus ska bland annat ligga på en mångsidig och opartisk nyhets- och samhällsjournalistik, kultur, och engagemang på andra samhällsområden där kommersiella medier inte verkar. Bredare produktion, som underhållning och sport, kan som regel levereras av kommersiella medier, men bör kunna produceras av public service i vissa fall.

Det är centralt att public service lever upp till kravet på opartiskhet och saklighet. En översyn av hur public service lever upp till detta krav i dag bör därför göras i syfte att överväga hur reglerna i framtiden bör utformas. En sådan översyn ska också inkludera formerna för medieetisk granskning och hur sanktioner vid överträdelser mot dessa regler kan utformas.

Utgångspunkten för finansiering bör vara att kärnuppdraget även i framtiden ska finansieras av skattemedel. Totalt sett bör dock public service få avsevärt mindre skattemedel, som en följd av ett mer renodlat uppdrag.

Flera europeiska public servicebolag har också visat att smalare och högkvalitativ public service går att förena med en återhållsam reklampolicy. Dessa exempel bör studeras närmare och utvärderas.

Att public service publicistiska oberoende måste skyddas är viktigt. Ingen vill ha en statskontrollerad journalistik. Men bolagens inriktning, hushållning med resurser, kvalitetsarbete och transparens bör, som i alla andra verksamheter som finansieras med skattemedel, följas noga, och tas ansvar för, av styrelserna. Även riksdagen måste kunna utvärdera den icke-publicistiska verksamheten, exempelvis genom Riksrevisionen.

Frågan om public service berör och upprör men någon måste ta ansvar för helheten och det gör Moderaterna genom att våga vända och vrida på frågan samtidigt som vi tar ett samhällsansvar.

Public service har en viktig roll att fylla även i framtiden men måste anpassas till det nya medielandskapet med en tydligare och vassare roll för att behålla en tydlig politisk neutralitet.

Lars Püss (M)

riksdagsledamot Halland