Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Vi vet att vi behöver agera nu

Vi måste se till att EU har kapaciteten att möta hot som bland annat klimatförändringar och ­naturkatastrofer. Det skriver två miljöpartister.

Det här är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i debattartikeln.

"Skogsbrandsutredningen som presenterades nu i februari konstaterar att Sverige inte är tillräckligt rustat för kommande skogsbränder.". Bild: Mats Andersson/TT

Våren har kommit till Halland, redan i februari. Många tycker att det varma vädret är härligt, men vårens allt tidigare ankomst leder till stora säkerhetsproblem. I Hallands län varnar nu SMHI för bränder som lätt kan uppstå i det torra gräset.

Extremväder, torka och bränder är bara några av de fenomen som blir allt vanligare när medeltemperaturen i Sverige ökar till följd av klimatförändringarna.

Efter den extrema hettan förra sommaren var det allt fler partier som började prata om klimatfrågan. Tyvärr var det inte många som då ville prata om hur Sverige kan bidra till klimat­omställningen, eller om hur vi i Sverige i framtiden kan komma att drabbas av ett varmare klimat. Trots att vi redan nu ser klimatförändringarnas effekter ute i landet behandlas klimatfrågan fortfarande av många partier som en fråga som gäller någon annan, någon annanstans.

Inte minst ignoreras klimat­et ofta som försvars- och säkerhetsfråga. Såväl den svenska försvarsberedningen som amerikanska Pentagon gör bedömningen att klimatförändringarna är ett allvarligt säkerhetshot. Trots detta förminskas försvarsdebatten ofta till att enbart handla om militära satsningar.

Den traditionella synen på statens säkerhet, som ska skyddas främst med hjälp av omfattande militära medel, möter en helt in­aktuell hotbild. Framtidens säkerhetshot är inte enbart militära utan betydligt mer komplexa. Vi måste vidga säkerhetsbegreppet och inkludera icke-militära ­säkerhetshot som klimat­förändringar, naturkatastrofer och livsmedelsförsörjning. I maj går Miljöpartiet därför till EU-val på att öka Europas satsningar på krisberedskap. Vi måste se till att EU har kapaciteten att möta hot som bland annat klimatförändringar, naturkatastrofer och pandemier.

Skogsbrandsutredningen som presenterades nu i februari konstaterar att Sverige inte är tillräckligt rustat för kommande skogsbränder. På nationell nivå vill vi därför öka anslagen till civilförsvaret samt förbättra samordningen så att vi bättre kan klara klimatrelaterade kriser och hot, som förra sommarens svårsläckta skogsbränder.

Vidare vill vi öka Sveriges självförsörjning på livsmedel till 80 procent och göra Sverige mindre beroende av utländsk olja. I dag är vår livsmedelsförsörjningsgrad bland de lägsta i Europa, drygt 50 procent av maten importeras, och utan rysk olja stannar vårt samhälle. Det är alldeles uppenbart att motståndskraften i samhället behöver öka.

Miljöpartiet har arbetat med klimatfrågan i över 30 år. Vi vet att vi behöver agera nu, och att vi behöver göra det med kraft för att kunna möta framtidens största säkerhetshot. När det framöver blir allt vanligare med höga temperaturer, torka och skördar som slår fel måste Sverige stå redo att möta klimatkrisen.

Bodil Valero (MP)

EU-parlamentariker och kandidat på Miljöpartiets lista till EU-parlamentet (4:e plats)

Elisabeth Falkhaven (MP)

riksdagsledamot och försvarspolitisk talesperson