Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

"Inför klimatkrisen behöver vi bestämma vilka förändringar vi är beredda till för att hålla jorden, vårt gemensamma hem, beboelig." Bild: Henrik Montgomery/TT

Vi behöver förändras för livets skull

Som biskopar är vi ödmjuka inför de utmaningar som klimatkrisen ställer oss inför, skriver biskop Susann Rappmann, som här tar upp ett uppdaterat biskopsbrev om klimatet.

Det här är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i debattartikeln.

Klimatkrisen är den största gemensamma utmaningen som mänskligheten någonsin stått inför. Den utmanar inte bara politik, ekonomi, naturvetenskap och teknologi utan även kultur och hur vi tror. Det har blivit allt tydligare att klimatkris- en också är en existentiell och andlig kris.

Klimatkrisen kan skärpa vår blick för sådant som har verkligt värde. Den ställer frågan på sin spets om vad vi vågar hoppas på för oss själva, våra barn, barnbarn och deras barnbarn. Den prövar vad vi ytterst litar på. Inför klimatkrisen behöver vi bestämma vilka förändringar vi är beredda till för att hålla jorden, vårt gemensamma hem, beboelig.

2014 publicerade Svenska kyrkans biskopar ”Ett biskopsbrev om klimatet”. På fem år har mycket hänt. Forskningen har framskridit och krisen har blivit mer påtaglig. Parisavtalet har slutits och skapat positiva förväntningar, samtidigt som inflytelserika ledare, som i USA och Brasilien, vill förhindra kraftfulla klimatåtgärder. Religions- övergripande klimatinitiativ har sett dagens ljus. Klimatkrisens andliga och existentiella karaktär framstår kristallklart.

Därför ger vi nu ut ett uppdaterat och reviderat biskopsbrev om klimatet. Här länkas naturvetenskaplig kunskap och samhällsanalys ihop med själavård, teologi och uppmaningar till konkret handling. Jag vill tillsammans med mina biskopskollegor lyfta fram tre perspektiv utifrån biskopsbrevet:

• Klimatneutral kyrka – ett ökat ansvar för vår egen fysiska klimatpåverkan. Svenska kyrkan påverkar klimatet genom resor, kapitalförvaltning, förvaltning av byggnader, upphandling av varor och tjänster samt genom förvaltning av skog och mark. Vi vill att Svenska kyrkan ska vara klimat- neutral senast år 2030.

• Bidra till nödvändiga värderingsförändringar och nya berättelser. Klimatkrisen tvingar fram samhällsomställningar. Värderingar omprövas, både individuellt och kollektivt. Vi måste hantera känslor som ångest, vrede, skuld och sorg samtidigt som vi odlar medkänsla och solidaritet, särskilt med de mest utsatta. Vi behöver nya berättelser om vad livet i en klimatvänlig framtid kan innebära, inte bara materiellt utan också andligt och existentiellt.

• Stå upp för klimaträttvisa. Att praktisera klimaträttvisa innebär bland annat att stödja dem som har sämre förutsättningar och som drabbas hårdare än vi. Det handlar också om att länder och grupper som har stor kapacitet och mer resurser bör gå före och göra mera. Våra uppmaningar till beslutsfattare inom politiken och näringslivet utgår från denna princip.

Som biskopar är vi ödmjuka inför de utmaningar som klimatkrisen ställer oss inför. Vi behöver förändra, men också förändras. Vi behöver påminna oss om hur människor och nationer genom historien överträffat sig själva och gjort det som ingen trott var möjligt. Kristen tro bärs av erfarenheten av att det till synes omöjliga kan bli verklighet. Uppgivenhet ska inte få sista ordet. För Guds skull. För livets skull.

Susanne Rappmann

biskop i Göteborgs stift