Valfriheten ger en möjlighet till integration

Det politiker borde göra är inte att inskränka valfriheten, utan se vad som kan läras av bra populära skolor, skriver Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund.

Det här är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i debattartikeln.

ANNONS
|

Replik

Svar till Nätverket för en likvärdig skola, den 12/11.

Debatt 22/11. Nätverket för likvärdig skola målar upp en negativ bild av det fria skolvalet. Framför allt riktar de udden mot ”koncernerna” och ”vinstsyftande”. Jag får känslan av att de är emot företagandet och eventuell lönsamhet snarare än att de är för en likvärdig skola. De menar att svaga resultat beror på elevunderlaget och att det är föräldrars rätt att välja som hindrar skolor från att ta eleverna ens till godkänd nivå. Påståendet att elevsammansättningen, det som debattörerna kallar skolsegregation, är förklaring till dåliga skolresultat har nyligen motbevisats av forskare.

ANNONS

Det är slående att debattörerna inte med ett ord tar upp lärarnas betydelse och ej heller vikten av kvaliteten på undervisningen. Faktorer som forskningen visar har mycket stor betydelse för skolresultatet. Tvärtom ägnar de sig åt att skuldbelägga eleverna. Det är hög tid att denna inställning får ett slut i skoldebatten. Hur mycket forskningsbelägg ska behövas för att åstadkomma detta?

Att välja skola är en möjlighet och jag vill peka på några aspekter av skolvalet som nätverket inte berättar. Till skillnad mot övriga världen har Sverige ersatt traditionella dyra privatskolor för en liten klick rika med en möjlighet för alla att välja alla skolor. Det är ett valfrihetssystem vi ska värna. När inte plånbokens tjocklek spelar roll blir möjligheten att välja skola mer likvärdig.

Samtidigt som allt fler väljer en annan skola än den skola de tilldelas av kommunen och friskolorna blir fler förbättras nu svenska elevers resultat i internationella kunskapsmätningar. Det är alltså tvärtom mot vad nätverket skriver.

Genom att välja skola kan barn gå i skolan i ett annat område än där de bor. Det är alltså en möjlighet till integration. Eftersom boendesegregationen är den absolut största orsaken till skolsegregationen löses inte segregationen genom att ta bort valfriheten i skolan. Och att sätta etiketter på barn med vad de har för bakgrund och blanda dem ”rätt”, så som nätverket föreslår, är inte en modell som passar vår tid. Att bussa elever på det sättet har inte stöd bland allmänheten.

ANNONS

För att skolvalet ska få de allra bästa effekterna behöver fler få möjlighet att göra aktiva och informerade skolval. Men tyvärr känner inte alla till valfriheten. Valfriheten i skolan har funnits i över 25 år, men från politiker, kommuner och myndigheter har man inte tagit det på allvar och inte upplyst medborgarna om deras rätt.

Det politiker borde göra är inte att inskränka valfriheten, utan se vad som kan läras av bra populära skolor, sprida goda exempel, uppmuntra bra skolor att expandera och informera sina kommuninvånare om deras rätt att välja.

Friskolornas riksförbund vill utveckla valfriheten. Alla ska veta att de kan välja, kommunal eller fristående skola.

Ulla Hamilton, vd Friskolornas riksförbund

ANNONS