Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt HP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
"Hur möter planen hoten mot kust – och å – nära bebyggelse i och utanför tätorten?" Bild: Roger Larsson

Utmaningar av oanad storlek väntar

Halmstad har stora utmaningar att lösa i och med höjningen av havsytan. Vi har därför stora förväntningar på kommunens kommande klimatanpassningsplan. Det skriver Nils Werner från Klimataktion Halmstad.

Det här är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i debattartikeln.

Vår kommun har ett attraktivt läge utmed havet och längs flera åar.

Staden flyttade under medeltiden ner i ett vassbevuxet deltaområde längst in i en flack bukt. Fördelarna låg i handeln och kommunikationer. Nackdelarna blir nu tydligare i och med klimatförändringarna.

Havsytan stiger. Varje prognos anger allt högre medelnivåer. Osäkerheten handlar om instabilitet i temperaturkurvans stegring, i att de grönländska och västantarktiska isarna smälter snabbare än beräknat.

Andelen avvikande väderhändelser ökar med fler häftiga och längre regn, fler torrperioder och värmeböljor. Stormar kommer oftare. Tillstånd där hårda vindar från söder och väst i kombination med mycket snabbt ökade flöden i åarna och stigande havsnivå, leder till svårare och fler översvämningar. Ett stigande och saltare grundvatten med hotar grundläggning och vattenförsörjning.

Därför har vi stora förväntningar på Halmstads kommande klimatanpassningsplan!

Hur möter planen hoten mot kust – och å – nära bebyggelse i och utanför tätorten?

Särskilt gäller detta Söder, delar av de östra stadsdelarna, Östra stranden med Hagön, Getinge, Åled. Byggnader utmed Nissans södra stränder och centrum påverkas.

Reningsverket har kapacitet till 2,5 meter och kortvarigt 3 meter. De belastningar vi kan vänta under den närmaste femtio års perioden blir troligen betydligt högra.

VA-nätet är inte rustat iför väntade belastningar.

Södra E 6:an, södra infarten och Västkustbanan är definitivt hotade av långvariga översvämningar och påverkad grund.

Detta gäller oerhörda ekonomiska värden och enskildas intressen som måste skyddas.

Hur planen ser ut är av avgörande betydelse.

Hur tänker man sig samverkansfrågor? Hur informeras kommunstyrelsen och relevanta styrelser och nämnder?

Vilka tekniska lösningar behövs? Vallar? Portar? Vilka investeringar i VA och reningsverk krävs nu och inom ett par decennier?

Justeras översiktsplaner och detaljplaner? Kommunens ekonomiska ansvar sträcker sig enbart tio år från byggstart.

Hur informeras fastighets ägare att priser,försäkringsmöjligheter och krediter kan påverkas om att fastigheten ligger i ett riskområde? Vilka investeringar måste man göra själv?

Vilka tidsatta konkreta åtgärder och mål finns för anpassningen? Hur förbereder kommunen sig finansiellt? Hur långt räcker statligt bistånd när många kommuner befinner sig i lika akuta lägen.

Det stora omställningsarbete som krävs inger särskild förväntan på kommande planer – förväntan på den dialog som krävs. Stora ansträngningar att minska de fossila utsläppen inom kommunen är en nödvändig del.

Vi har framtida utmaningar av oanad storlek för Halmstad att hantera i klimatfrågan.

Nils Werner

Klimataktion Halmstad