Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Hej

”Det finns inte en enda kommun i Sverige som får abdikera från sitt ansvar när det gäller att bekämpa lärarbristen.” Bild: Jonas Ekströmer/TT
”Det finns inte en enda kommun i Sverige som får abdikera från sitt ansvar när det gäller att bekämpa lärarbristen.” Bild: Jonas Ekströmer/TT

Usel löneutveckling inte svaret på tilltagande lärarbrist

Vi i Lärarnas Riksförbund vill se tydliga resultat innan kommunpolitikerna åter prövas av väljarna i september 2022. Det skriver fackliga företrädare från Hylte, Laholm och Halmstad.

Det här är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i debattartikeln.

Legitimerade och behöriga lärare är det som spelar störst roll för elevernas kunskapsresultat. Därför borde samtliga kommuner ta sitt ansvar för att bekämpa lärarbristen. Dessvärre visar Lärarnas Riksförbunds nya lönestatistik att alltför många kommuner smiter undan ansvaret. Det är förödande för svensk skola.

Trots att lärarlönerna har haft en svagt positiv utveckling de senaste åren, har det inte på långa vägar förmått rubba det orimliga faktum att lärarutbildning är en olönsam investering.

Sacos senaste livslönerapport bekräftar återigen att efter att studielånen är betalda har lärare lägre lön än många yrken som endast kräver gymnasieutbildning.

Ska det vara mödan värt att utbilda sig så måste uppvärderingen av lärarlönerna fortsätta. Det är viktigare än någonsin för att vi ska få fler att välja, stanna i och även återvända till läraryrket.

Med tanke på de historiskt stora satsningarna på kommunsektorn i regeringens budget borde kommunernas kassakistor inte eka helt tomma. Men att de inte öppnas för höjda lärarlöner är uppenbart när man granskar löneutvecklingen bland Lärarnas Riksförbunds kommunalt anställda medlemmar under 2020.

Årets utfall på 2,4 procent i landet i snitt är det sämsta sedan 2012. Ynka snittökningar på en procent i en del kommuner är direkt nedslående. Och inte bara med tanke på lärarbristen men också med tanke på lärarnas extra ansträngningar under coronapandemin.

I Hylte kommun får lärarna och vägledarna endast 2,03 procent i snitt. För Laholms kommun är löneökningen 2,25 procent och för Halmstad kommun är snittet 2,51 procent. Det duger inte. Kommunerna i södra Halland borde kunna prestera mycket bättre.

Det finns inte en enda kommun i Sverige som får abdikera från sitt ansvar när det gäller att bekämpa lärarbristen.

De ansvariga för skolan i de nämnda kommunerna borde i stället ta efter Karlskrona kommun som föredömligt ger lärarna och vägledarna en löneökning på 4,2 procent i snitt. Det är sådana siffror som vi skulle behöva se i hela landet. Karlskronaexemplet visar att det finns kommuner som även i sämre tider förmår att prioritera skolan och har en uttalad vilja att satsa på lärarna.

Vi i Lärarnas Riksförbund vill se tydliga resultat innan kommunpolitikerna åter prövas av väljarna i september 2022. Det är en ödesfråga för Sverige att skolan lyckas mota lärarbristen genom en bättre arbetsmiljö och löneutveckling för alla lärare. Endast så kan vi locka de bästa till läraryrket.

Anna Kalén

ordförande för Lärarnas Riksförbund i Hylte kommun

Anneli Landberg

ordförande för Lärarnas Riksförbund i Laholms kommun

Mathias Sandberg

ordförande för Lärarnas Riksförbund i Halmstads kommun