Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt HP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
”På lång sikt måste arbetsgivarna avsätta resurser för att enkelt kunna genomföra träning på betald arbetstid.” Bild: ANDERS WIKLUND / TT
”På lång sikt måste arbetsgivarna avsätta resurser för att enkelt kunna genomföra träning på betald arbetstid.” Bild: ANDERS WIKLUND / TT

Träning får vårdpersonal att orka

Fysisk aktivitet kan bidra till att minska underbemanning inom vård och omsorg. Det skriver Erland Colliander och Carl Johan Sundberg.

Det här är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i debattartikeln.

På grund av coronapandemin är medarbetare inom vård och omsorg i dag mycket hårt eller till och med extremt hårt belastade. Arbetssituationen med många och långa pass, under hög mental press, kommer säkert fortsätta under lång tid, då en ny våg förväntas till hösten.

För att långsiktigt kunna hantera situationer som dessa, har flera aktörer pekat på vikten av en acceptabel arbetsbelastning, i form av rimliga arbetstider och möjlighet till återhämtning. Det som ofta glömts bort är fysisk träning.

Kopplar man ihop träning med insatser för bättre arbetsmiljö, skapas synergieffekter. Då når man fler, får en snabbare effekt och genererar mer hållbara förbättringar.

Hög stress kan på sikt bidra till mental ohälsa hos medarbetare. Det betyder att vi vid nästa våg av pandemin riskerar att få ett stort underskott av personal inom vård och omsorg på grund av hög sjukskrivning eller många slutat på sina jobb. Att detta är en högst möjlig risk indikeras av att Vårdförbundet, enligt aktuella uppgifter i media, fått signaler om ett ökat antal uppsägningar.

Eftersom motionsaktiva jämfört med fysiskt inaktiva har bättre motståndskraft mot stress och därmed inte så lätt drabbas av mental ohälsa vid långvarig stress, kan fysisk aktivitet bidra till att minska underbemanning inom vård och omsorg.

Ofta försöker arbetsgivare motverka negativa effekter av stress och tung belastning med arbetsmiljöinsatser, företagshälsovård och med subventionerade gymkort. Dessa åtgärder räcker inte alltid för att skapa balans mellan arbetets belastning och medarbetarnas fysiska kapacitet vilket behövs för att öka marginalen till farlig belastning.

Som arbetsgivare och anställd inom vård och omsorg, är det naturligt att ifrågasätta om tiden räcker till för träning. För personal inom vård och omsorg har vilan efter ett långt arbetspass en hög prioritet.

Det kan då, av naturliga skäl, vara lätt att välja bort träning. Ett recept för att kunna göra detta är att i det korta perspektivet se till att, förutom insatser för en god arbetsmiljö, medarbetarna stimuleras till aktiv återhämtning. Aktiv återhämtning kan genomföras som fysisk aktivitet, vilket är mer effektivt än passiv återhämtning.

På lång sikt måste arbetsgivarna avsätta resurser för att enkelt kunna genomföra träning på betald arbetstid. Ett sätt är att i anslutning till arbetsplatsen ha ett "minigym" med enkla redskap. Här kan medarbetarna genomföra enkla träningspass. Om dessa äger rum på bestämda tider ökar sannolikheten för att det blir av och dessutom finns det en social komponent i och med att den utförs i grupp, vilken i sig ger en bra hälsoeffekt.

Det är något vi kommer att ha nytta av när den upparbetade vårdskulden skall arbetas av och när nästa våg av pandemin kommer.

Slutligen menar vi att en satsning på träning är en god investering för att kunna ta emot de många 40-talisterna när de under de kommande åren behöver stöd från vård och/eller omsorg.

Erland Colliander

vd, legitimerad läkare

Carl Johan Sundberg

professor i molekylär och tillämpad arbetsfysiologi