Den 26 januari i år var en historisk dag. Då hade det gått exakt 100 år sedan riksdagen fattade det andra och avgörande beslutet att ändra grundlagen och införa rösträtt och valbarhet även för kvinnor.
I september 1921 genomfördes det första riksdagsvalet då kvinnor fick rösta och i januari 1922 tog de första fem kvinnorna plats i riksdagen. Dessa olika milstolpar uppmärksammar riksdagen hela den här mandatperioden, 2018–2022, inom ramen för det vi kallar demokratijubileet.
I år firar vi också att det är 50 år sedan den nya enkammarriksdagen sammanträdde för första gången. Det är en påminnelse om att vi hela tiden bör diskutera hur demokratin och dess institutioner fungerar, för att – med lugn och eftertanke – vid behov kunna förändra dem.
Den svenska demokratin står fortfarande stadigt. Vi har ett internationellt sett högt valdeltagande, även om det är oroväckande lågt i vissa områden.
Vi har även ett jämförelsevis högt förtroende för vårt valsystem och våra institutioner och tilliten mellan oss människor är hög. Vi har ett oberoende rättsväsende, en låg grad av korruption, fria medier, fri forskning och ett livskraftigt civilsamhälle – viktiga inslag i en fungerande demokrati.
Men i Sverige liksom i övriga världen finns hot och utmaningar.
Extremistiska rörelser med olika ideologisk inriktning bekämpar vår demokrati.
Spridande av felaktiga uppgifter används som ett sätt att destabilisera det demokratiska systemet. Enligt Valmyndigheten var antalet överklaganden efter valen 2018 fler än tidigare och myndigheten anser att det förekom försök att påverka förtroendet för valsystemet i negativ riktning.
Studier visar att många människor har bristfälliga kunskaper om politik och samhälle och att det påverkar deras åsikter.
Ett hårt debattklimat, inte minst i sociala medier, kan skada det demokratiska samtalet. Var fjärde förtroendevald utsätts för hot och hat i sitt politiska uppdrag, var femte har censurerat sig själv till följd av det hotfulla klimatet.
Ett annat problem är att partiernas medlemsantal trendmässigt minskar. Partierna kan därför få svårare att fånga upp medborgarnas åsikter och kretsen där framtidens förtroendevalda kan rekryteras blir mindre.
Vår hundraåriga demokrati saknar alltså inte hot och utmaningar. Hur möter vi dem? Ett viktigt syfte med demokratijubileet är att främja samtal om demokratin i dåtid, nutid och framtid.
De vice talmännen och jag reser runt i landet – under pandemin digitalt – för att uppmärksamma jubileet. Jag hoppas att din kommun och din region också anordnar aktiviteter. Tillsammans lägger vi grunden för en stark demokrati i hundra år till – minst.
Andreas Norlén
riksdagens talman