”Är då friskolorna en för stor del av den totala utbildningen? Knappast.”
”Är då friskolorna en för stor del av den totala utbildningen? Knappast.” Bild: Jonas Ekströmer/TT

Sverige skulle ha varit ett u-land utan riskkapitalister

Kritiker mot friskolorna från politiskt vänsterhåll brukar skylla misslyckandet med integrationen på friskolorna. Det är att göra de enkelt för sig. Det skriver moderaten Bo Gunnar Åkesson.

Det här är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i debattartikeln.

ANNONS
|

Hur är det med friskolornas vinster egentligen? Många pratar om dem, särskilt politiker på vänsterkanten men få talar om hur stora de verkligen är. Undersökningar bland väljarna visar att de flesta är mot vinster i skolbolagen men samtidigt vill de flesta ha kvar valfriheten. Hur går det ihop? Svar: Inte alls.

Men alltsammans beror på att lögner om vinsterna upprepas och ingen efterfrågar fakta, lögner som vårdas omsorgsfullt av de som tror man kan dra politisk nytta av frågan, det vill säga S och V.

De flesta tror att vinstuttaget ligger på 25–30 procent när de i verkligheten ligger på snitt 4 procent efter skatt. ”Jättevinsterna” är således en politisk myt som ska hjälpa S att vinna valet.

ANNONS

Så var det även förra valet men då blev det andra frågor som betonades i stället. S vill med alla medel nu undvika att dödsskjutningarna och arbetslösheten kommer upp i valet, då har partistrategerna valt vinsterna i skolbolagen som lämplig fråga. Ty det allra, allra viktigaste för S är maktinnehavet då är det inte så noga med sanningar.

Av friskolebranschens totala intäkter stannar 99 procent kvar i verksamheten, dessutom bestämmer oftast kunniga människor i friskolorna i många fall lärare, inte politiker som i ”bästa” fall har kunskaper från skolan när de själva gick däri, det vill säga ibland 30–40 år sedan. Och här är ett problem ty vänstern vill ha makt och då stör det att det finns bolag där inte politiker bestämmer

Är då friskolorna en för stor del av den totala utbildningen? Knappast. Friskolorna utbildade 370 000 elever vilket utgör 19 procent på alla stadier. Knappast ett hot mot den kommunala skolan således

Knappt 1 procent delas ut till ägarna alltså lägre än de 2 procent som kommunerna förväntas göra enligt lag för glöm inte att ingen verksamhet, kommunal eller i annan regi, kan gå med underskott i längden

Eller om man beskriver det på annat sätt: Totalt 280 miljarder kronor är den totala kostnaden för grundutbildningen i Sverige. 50 miljarder av det står friskolorna för.

ANNONS

Kritiker mot friskolorna från politiskt vänsterhåll brukar även skylla misslyckandet med integrationen på friskolorna. Det är att göra de enkelt för sig: segregation, parallellsamhälen, bristande integration och växande islamism beror på felaktiga politiska beslut, socioekonomi, boende, föräldraskap, språk och kultur alltså betydligt mer komplicerat än att peka fingret åt friskolorna. Däremot syns det på skolresultaten att vi misslyckats integrera nyanlända.

För en stor del av vänstern är det fult att tjäna pengar och sällan talas om vad kapitalet åstadkommer. Och så kallade ”riskkapitalister” är närmast ett skällsord när det kommer från vänsterhåll.

Jag vill hävda att Sverige skulle varit ett u-land utan riskkapitalister. Det var människor som byggde upp bruksnäringen i Mellansverige på 1700-talet och skogsindustrin i Norrland på 1800-talet som investerade sina egna, privata pengar i industriföretag och verksamheter som beredda människor lön och tillgångar och lyfte stora delar av Sveriges urfattiga befolkning till välstånd.

Ibland misslyckades investeringen och då blev man av med sina pengar. För en del kapitalister blev det konkurs. Det är spelets regler. Och så är det fortfarande. Utan riskvilligt kapital avstannar ett lands ekonomi det såg vi ju i gamla Sovjetunionen som byggde upp sin ekonomi på marxismens ekonomiska teorier och alltsammans kraschade 1989 först ekonomiskt därefter politiskt.

ANNONS

Bo Gunnar Åkesson (M)

gruppledare Moderaterna i Hylte

(Källa: Skattbetalarnas tidning Sunt förnuft nr 1, 2021)

ANNONS