Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

"Ledsagarservice är en nödvändighet för att personer med grav synnedsättning ska kunna delta i samhället på samma villkor som övriga medborgare." Bild: Johanna Norin/TT

Stor skillnad i kommunal ledsagning

Personer med en grav synnedsättning ges inte möjlighet till ett fritt och fullt delaktigt liv på samma villkor som alla andra. Det skriver två företrädare för Synskadades Riksförbund.

Det här är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i debattartikeln.

Tänk dig att du har en bindel för ögonen som inte går att få av. Du ser ingenting. Du känner dig givetvis osäker. Vardagen fortsätter som vanligt trots detta. Du måste gå på läkarbesöket efter att ha lämnat barnen på förskolan. Du har ett inbokat träningspass framåt kvällen och kylen är tom. Du måste handla efter läkarbesöket. Dessutom vore det ju trevligt med en ny klänning när semestern snart är här.

Exemplen är vardagssysslor som en person med grav synnedsättning använder sin kommunala ledsagarservice till. Det uppger alla nio intervjupersoner från en kvalitativ studie genomförd av Origo group på uppdrag av Synskadades Riksförbund under våren 2019.

Du som läser det här kan säkert hålla med om att du hade känt dig betydligt mer trygg med en ledsagare när du ska ge dig ut för att uträtta dina ärenden, jämfört med om du ska ge dig ut ensam utan att se.

Ledsagarservice är en nödvändighet för att personer med grav synnedsättning ska kunna delta i samhället på samma villkor som övriga medborgare. Det behövs ett par ögon vilka gör att en tar sig fram på ett tryggt sätt och det är vad den kommunala ledsagningen har till uppgift att göra.

Verkligheten är en annan. 185 av landets kommuner har svarat på en kvantitativ webbenkät om den kommunala ledsagarservicen, genomförd av Kantar Sifo på uppdrag av Synskadades Riksförbund under våren 2019.

Resultatet av undersökningen visar att 60 procent av kommunerna tar ut en avgift för ledsagningen och 33 procent av dessa säger även att kostnaden inte täcks av högkostnadsskyddet. 29 procent säger att det finns begränsningar i vad ledsagningen kan användas till. 20 procent säger att brukaren även får stå för ledsagarens kostnader i samband med ledsagningen.

I praktiken innebär det att beroende på var du bor kan du få betala för att gå runt och leta efter den där klänningen, trots att du kanske inte ens hittar någon som passar, att du får betala två luncher i stället för en om du och din ledsagare äter när ni är på stan, att du får försöka lämna barnen på förskolan själv, eftersom det inte anses befogat med ledsagning i en sådan situation.

Tycker du det här låter som att du, med en grav synnedsättning, ges möjlighet till ett fritt och fullt delaktigt liv på samma villkor som alla andra?

Synskadades Riksförbund tycker inte det och belyser vikten av en väl fungerande kommunal ledsagarservice. Om insatsen är av god kvalitet och beviljas utifrån individens behov ger den förutsättningar till en fungerande vardag, möjlighet att uppnå en bättre fysisk och psykisk hälsa samt att kunna delta i samhällsliv och i sociala sammanhang på jämlika villkor.

Delaktighet, självbestämmande och frihet i vardagen måste helt enkelt garanteras även personer med synnedsättning/blindhet och därför är en flexibel, kostnadsfri och behovsstyrd ledsagarservice så extremt viktig!

Niklas Mattsson

ordförande, Synskadades Riksförbund Halland

Ulrika Sonesson Wiland

ombudsman, Synskadades Riksförbund Halland