Socialdemokraternas förslag om friskolorna skulle slå ut en stor del av branschen och därmed i praktiken avskaffa det fria skolvalet. Kommunerna i Halland måste därför vara beredda på att ta emot närmare 2 000 elever i den kommunala grundskolan. Länet står inför en kaoskommunalisering av skolan.
Socialdemokraterna har nyligen lagt fram två förslag för landets friskolor: dels en sänkning av skolpengen med 8,5 procent, dels ett vinstförbud. Det saknas genomarbetade analyser av vilka effekter dessa förslag skulle få, inte bara för friskolebranschen utan även för landets elever, föräldrar och kommuner.
Därför har Almega undersökt konsekvenserna av en nedlagd eller kraftigt reducerad fristående skolbransch. Med en sänkt skolpeng och ett vinstförbud kommer en stor del av de fristående skolorna inte längre att vara lönsamma. Och med lönsamheten försvinner även förutsättningar för att bedriva någon verksamhet.
Socialdemokraterna påstår att de inte är emot vare sig friskolor eller det fria skolvalet. Men om man slår ut en stor del av den bransch som är en förutsättning för att det ska finnas något att välja mellan försvinner i praktiken även valfriheten. Socialdemokraternas förslag innebär därför ett hårt slag mot möjligheten för elever och deras föräldrar att utöva egenmakt i vardagen.
I dag går närmare 4 000 barn i Halland i en fristående grundskola. I alla länets kommuner bor det elever som tillsammans med sina föräldrar valt bort den kommunala skolan för att de tycker att det finns alternativ som passar dem bättre.
Med en mycket försiktig uppskattning skulle Socialdemokraternas förslag innebära att hälften av friskolorna tvingas lägga ned. Det skulle leda till att närmare 2 000 grundskoleelever i Halland skulle stå utan skola. Och eftersom det råder skolplikt i Sverige är kommunerna skyldiga att bereda plats åt dem i den kommunala grundskolan.
Frågan är hur det ska gå till när Kungsbacka på kort sikt ska bereda plats åt 647 nya grundskoleelever? Hur ska Halmstad kunna hitta 539 nya grundskoleplatser? I Falkenberg kommer det att behövas 366 nya platser, i Varberg 283 och i Laholm 56.
Behöver det verkligen vara ett problem för kommunerna? Är det inte bara för dem att ta över befintliga lokaler, lärare och infrastruktur? Nej, det är inte så enkelt. För det första uppger bara hälften av lärarna i friskolor att de kommer att gå tillbaka till den kommunala skolan om deras arbetsplats försvinner. Försvinner friskolorna kommer således lärarbristen att förvärras ytterligare.
För det andra går många elever i friskolor i andra kommuner än där de är folkbokförda, samtidigt som det är hemkommunen som har ansvar att se till att skolplikten kan uppfyllas. Socialdemokraternas förslag kommer helt enkelt att leda till en kaoskommunalisering av skolan.
Sveriges friskolebransch bör utvecklas, inte avvecklas, så att fler hallänningar får möjlighet att välja skola. Friskolorna bör kunna växa genom att:
• Den politiska risken försvinner.
• Det blir lättare att starta fristående skolor.
• Ersättningssystemet till friskolor blir detsamma som till kommunala skolor.
• Det blir obligatoriskt att välja skola.
I stället för att tvinga mängder av friskolor att lägga ned, underkänna de val som hallänningarna gjort och rasera deras livspussel val, borde fokus ligga på skolans viktigaste uppgift: att förmedla kunskap.
För detta krävs ordning och reda i klassrummet, kompetenta lärare samt att kvaliteten höjs så att alla elever får en god utbildning. Det är vad skoldebatten borde handla om.
Thomas Erséus
VD Almega
Stefan Koskinen
förbundsdirektör för Almega Tjänsteföretagen
Andreas Åström
näringspolitisk chef Almega