”Enligt Statistiska centralbyråns sammanställning för 2020 la Halmstads kommun drygt 52 miljoner kronor på skolmat.”
”Enligt Statistiska centralbyråns sammanställning för 2020 la Halmstads kommun drygt 52 miljoner kronor på skolmat.” Bild: FREDRIK SANDBERG / TT

Stigande energipriser kan slå hårt mot det svenska lantbruket

Det är viktigt att staten tar ett initiativ att stötta kommunerna ekonomiskt för att bibehålla möjligheten att köpa svensk mat och på det sättet bidra till ökad svensk självförsörjning. Det skriver Jenny Andersson och Arvid Tunemar.

Det här är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i debattartikeln.

ANNONS
|

Ökade priser på mat och livsmedel kommer att slå hårt mot de halländska kommunerna, samt övriga kommuner i landet, då det gäller möjligheten att köpa svensk mat till förskolor, skolor och äldreboenden.

Risken är nu överhängande att kommunerna i Hallands län kommer att tvingas välja bort, eller minska mängden svenskproducerad mat och livsmedel på grund av ökade priser, vilket i sin tur kommer att drabba det svenska lantbruket och oss lantbrukare av matfågel.

Därför är det nu av största betydelse att regeringen ser vilka möjligheter det finns att staten stöttar såväl de halländska kommunerna som övriga kommuner ekonomiskt för att dessa även i framtiden ska kunna erbjuda förskolebarn, skolelever och äldre livsmedel som är producerat här i Sverige.

ANNONS

De senaste månaderna har det skett en markant prisökning på mat och livsmedel vilket bland annat beror på stigande energipriser, ökade priser på foder samt följderna av kriget i Ukraina. Dessa faktorer kan komma att få långtgående konsekvenser för kommunerna då det gäller möjligheterna att köpa svensk mat. Vilket i sin tur i så fall kommer att slå hårt mot det svenska lantbruket.

Sveriges kommuner och regioner gör också bedömning att de stigande priserna på mat och livsmedel kommer att drabba de kommunala budgetarna hårt. Landets kommuner beräknas årligen lägga mellan sju och åtta miljarder kronor på upphandling av mat- och livsmedelsinköp. Enligt Statistiska centralbyråns sammanställning för 2020 la Halmstads kommun drygt 52 miljoner kronor på skolmat, och de halländska kommunerna tillsammans la totalt 218 miljoner kronor på skolmat för grundskolan i Halland.

I dag finns det ett uttryckt önskemål från majoriteten av svenskarna att den mat som serveras inom offentlig verksamhet ska vara svenskproducerad. I en genomförd konsumentundersökning svarar 84 procent att det är viktigt att den kyckling som serveras i offentlig verksamhet är uppfödd i Sverige.

Det är viktigt att staten tar ett initiativ att stötta kommunerna ekonomiskt för att bibehålla möjligheten att köpa svensk mat och på det sättet bidra till ökad svensk självförsörjning och därmed även trygga svenskt lantbruk samt verka för en levande landsbygd.

ANNONS

Risken är annars överhängande att Sverige i framtiden kommer att vara än mer beroende av importerade livsmedel och mat från andra länder, vilket i sin tur innebär att det inte blir möjligt att slå vakt om att landet långsiktigt ska vara självförsörjande och säkerställa tillgången till inhemska livsmedel.

Vi vill nu se att regeringen och ansvarig minister tar ett initiativ för att se över vilka alternativ det finns att skjuta till pengar för att hjälpa kommunerna att säkerställa möjligheten att också i framtiden kunna handla upp svenskproducerad mat och livsmedel till kommunerna i Halland.

Parallellt med detta vill vi också uppmana de halländska riksdagsledamöterna att driva på regeringen i denna fråga om att det nu sker en skyndsam hantering för att inte äventyra möjligheten att servera svenskproducerad mat och livsmedel inom offentlig verksamhet i såväl de halländska kommunerna som i övriga kommuner i landet.

Jenny Andersson

kycklingbonde och ordförande i branschorganisationen Svensk Fågel

Arvid Tunemar

kycklingbonde Slöinge

ANNONS