Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Statistiken om självmord måste tas på allvar

Förutom bättre vård behöver Mind och andra relevanta aktörer i civilsamhället tilldelas resurser för att kunna bidra till att förebygga självmord. Det skriver Karin Schulz, generalsekreterare för den ideella föreningen Mind.

Det här är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i debattartikeln.

Debatt 6/11. Det har inte skett någon minskning av antalet självmord under 2017 från föregående år. Under 2017 tog 1 544 personer sina liv i Sverige – 66 fler än året innan. Den minskning vi har sett i antal självmord per 100 000 invånare under 1980- och 90-talet har upphört under 2000-talet. Självmord är dessutom fortfarande den vanligaste dödsorsaken för unga mellan 15 och 24 år, något som är ovärdigt ett välfärdssamhälle som vårt.

Inte minst när det finns så mycket som kan göras för unga. En förstärkt elevhälsa, folkbildning kring psykisk ohälsa och självmord och minskade risker för glapp i vårdkedjan är bara några exempel på de åtgärder som behöver ske utan fördröjning.

För män under 44 år är självmord fortfarande den främsta dödsorsaken. Män står för 70 procent av alla självmord och merparten av dessa sker hos äldre män. Depression upptäcks i mindre utsträckning hos äldre än hos andra grupper och många går utan behandling trots att de sökt vård.

Bland äldre som tagit sitt liv har de flesta haft kontakt med primärvården bara månaden innan. Mind vill se att äldres psykiska hälsa prioriteras upp så att fler kan få hjälp. Det är oacceptabelt att gruppen får så dåliga möjligheter till behandling.

Synen på självmord och självmordsförsök behöver överlag genomgå ett skifte. Genom att se varje självmordsförsök som ett livshotande tillstånd kan fler rop på hjälp hörsammas.

”Vi måste arbeta intensivt med resurser till den som har störst behov”, säger Ullakarin Nyberg, suicidforskare, som kommentar till statistiken från 2017. Den största risken för självmord är ett tidigare självmordsförsök. Personer som gjort ett sådant bör alltså behandlas som att de befinner sig i ett livshotande tillstånd och behandlas därefter.

Det är positivt att så många med självmordstankar kontaktar både SOS Alarm och Minds självmordslinje. Mind tar emot cirka 25 000 samtal om året, vilket är en av tio påringningar. Men medmänskliga samtal räcker inte alltid, utan personen måste få fortsatt adekvat hjälp och stöd.

Här saknar vi krafttag och målmedvetenhet från politikernas håll. Förutom bättre vård behöver Mind och andra relevanta aktörer i civilsamhället tilldelas resurser för att kunna bidra till att förebygga självmord.

Det här är stunden då vi som samhälle är skyldiga att börja ta självmordsstatistiken på allvar.

Karin Schulz, generalsekreterare Mind