Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Staten måste bidra med mer pengar

Kostnaderna för välfärden stiger för kommuner och regioner. Nu behöver staten bidra mer finansiellt för att möta det ökade behovet av välfärd. Det skriver Anders Knape, ordförande för SKL.

Det här är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i debattartikeln.

HP Debatt 7/6. Allt fler förstår nu att det ekonomiska läget för kommuner och regioner blir kärvare de kommande åren. Vi blir allt fler äldre, barn och unga samtidigt som bristen på arbetskraft är stor i hela samhället. En annan faktor är den vikande konjunkturen. Det är viktigt att vi alla förstår vilka konsekvenser det får för hur vi behöver använda våra gemensamma resurser.

Utgifterna överstiger inkomsterna och låneskulden växer i landets kommuner och regioner samtidigt som statens del av den offentliga sektorns skuld minskar under året. Den här situationen lyfter Sveriges Kommuner och Landsting i vårens ekonomirapport, som bedömer det kommunal- ekonomiska läget och prognosen för den ekonomiska utvecklingen för kommuner och regioner. Och många andra debattörer pekar på samma sak, vilket är bra.

Med befolkningsförändringarna ökar också behoven av skola, vård och omsorg. Kommuner och regioner behöver investera i att bygga ut infrastruktur till att bygga nya förskolor, skolor, äldreboenden och sjukhus och då måste pengar lånas. Den demografiska utvecklingen förutsätter att välfärdsverksamheterna kan bedrivas effektivare än i dag, bland annat genom att arbeta på nya sätt och ta hjälp av digital teknik. Demografin sätter också fingret på att vi behöver se de offentliga finanserna som en helhet. Är det en bra och effektiv politik för offentlig sektor att kommunsektorns skulder ökar samtidigt som statens andel av den offentliga sektorns skuld minskar? Staten, kommuner och regioner borde gemensamt ha ett ansvar att ta hand om det ökade välfärdsbehovet.

Regeringen har sagt sig vilja öka statsbidragen till kommuner och regioner med fem miljarder kronor om året för att upprätthålla kvalitet i välfärden. Det här är dock långt ifrån tillräckligt. Vi beräknar att det ändå saknas 20 miljarder kronor redan om tre år – år 2022.

Staten behöver se över de riktade statsbidragen som kraftigt har ökat till bland annat skola, vård och äldre- omsorg. Problemet med de riktade statsbidragen är att de många gånger ökar kostnaderna i samma omfattning som de ges – och satsningarna överensstämmer sällan med specifika behov i en enskild kommun eller region.

Det krävs en ökad och långsiktig samsyn om att staten och kommunsektorn har ett gemensamt uppdrag att lösa framtidens finansiering av välfärden. Det behövs ökade generella statsbidrag i takt med de demografiskt betingade behoven, men också kompensation för löpande pris- och löneökningar, där staten utlovar finansiering och kommunsektorn utlovar leverans.

Utgångspunkten är att varje offentlig skattekrona måste användas så att de på bästa sätt kommer medborgarna till del. Det är inte minst viktigt i kärvare tid- er. Ekonomirapporten är, i ljuset av detta, en mycket viktig läsning för ansvariga politiker i kommuner, regioner, regering som riksdag.

Anders Knape

ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)