Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt HP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Torup station. Banan är i många fall en förutsättning för att kunna bo kvar. Bild: Fredrik Almryd
Torup station. Banan är i många fall en förutsättning för att kunna bo kvar. Bild: Fredrik Almryd

Stäng inte dörren mellan Halland och Småland

Det finns stor potential för resande. För att resandet ska bli attraktivt måste tidtabellerna vara anpassade efter resenärernas resvanor.

Det här är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i debattartikeln.

Resandet med tåg ökar och satsningar på järnväg görs på många platser. Stick i stäv mot utvecklingen planerar Region Halland att lägga ner trafiken med Krösatåg mellan Halmstad och Värnamo. En upprustad bana har med sitt strategiska läge en stor potential för resande och godstrafik. Att lägga ner trafiken kommer att få negativa följder för tillväxt och utveckling för orterna längs sträckan.

Resandet med tåg ökar i Sverige. Sedan 1990 har antalet regionala tågresor har ökat från 82 miljoner till 224 miljoner 2018. På flera håll satsas på upprustning av banorna. I Skåne har Österlenbanan elektrifierats och rustats upp. Trafiken på Marieholmsbanan har återupptagits vilket ger möjlighet att inkludera Eslöv i trafiken Lund–Helsingborg. I Småland rustades sträckan Emmaboda–Karlskrona upp för ett antal år sedan och Region Kalmar satsar för trafiken på Stångådals- och Tjustbanorna. Viskadalsbanan mellan Borås och Varberg ska rustas upp.

Västkustbanan har fått dubbelspår för att klara ett ökat resande. Norra delen av Halmstad-Nässjö Järnväg (HNJ) är delvis upprustad och ytterligare upprustning med elektrifiering och ny förbindelse mot Jönköping planeras. Tågtrafiken får alltså en ökande betydelse för resande och samhällsutveckling. Mot den bakgrunden är det svårt att förstå att Region Halland planerar att gå baklänges i utvecklingen genom sina planer att lägga ner trafiken på den södra delen av HNJ mellan Halmstad och Värnamo.

HNJ har ett mycket bra strategiskt läge i södra Sverige. Den är en länk mellan södra Halland/Halmstad och flera stora befolkningscentra som Jönköping/Falköping/Skövde, Växjö/Kalmar via Värnamo och Linköping/Norrköping via Nässjö. Den knyter ihop Högskolan i Halmstad med Linnéuniversitet i Växjö/Kalmar och Högskolan i Jönköping. Med ny stambana genom Värnamo blir Värnamo en stor knutpunkt för resenärer mot sydvästra Småland och södra Halland. HNJ fyller en funktion för pendling längs orterna utmed banan. Den är viktig för gymnasieeleverna. Men järnvägens funktion sträcker sig längre än enbart som länsbana. Krösatågen är ett bekvämt och enkelt sätt att resa exempelvis till Stockholm med byte i Nässjö eller till Malmö/Köpenhamn med byte i Halmstad.

Det finns alltså en stor potential för resande. För att resandet ska bli attraktivt måste tidtabellerna vara anpassade efter resenärernas resvanor. Hela sträckan mellan Halmstad och Nässjö/Jönköping bör rustas upp och elektrifieras. Blekinge Kustbana och Österlenbanan fick sex gångers resandeökning efter att banorna hade fått helsvetsad räls och elektrifierats. Det är genom upprustning för snabbare resor som banan får sin fulla potential för resandet.

Godsterminalen i Båramo vid Skillingaryd genererar gods på järnväg. Här kan godståg till/från södra Sverige utnyttja banan. Halmstad hamn har spåranslutning vilket möjliggör satsning på gods på järnväg. Utan persontrafik på HNJ-banan är det sannolikt att dess spårstandard tillåts sjunka, vilket successivt gör banan mindre attraktiv för godstransporter.

På sikt bör en ny sträcka byggas mellan Hyltebruk och Landeryd så att tågen kan gå Torup–Hyltebruk–Landeryd.

Banan är i många fall en förutsättning för att kunna bo kvar och viktig för företagen i inlandskommunerna för att kunna rekrytera kompetens. Att lägga ner trafiken kommer att få negativa följder för tillväxt och utveckling för orterna längs sträckan. Vi har förståelse för att Regionens ekonomi är ansträngd på grund av coronakrisen. Men det gäller att se skillnad mellan det långsiktiga och kortsiktiga perspektivet. Vi måste hoppas att coronakrisen snart har ett slut. Då gäller det att komma ur krisen med gröna och hållbara framtidslösningar. Inte att gå baklänges in i framtiden.

Anders Hansson, kontaktperson, Naturskyddsföreningen Gnosjö

Anki Hansson, näringslivschef, Värnamo Näringsliv

Bengt-Åke Torhall, kassör, Torups Samhällsförening

Birgitta Holmèn, vice ordförande, Långaryds hembygdsförening

Bo Persson, kassör, Oskarströms Samhällsförening

Christer Wilhelmsson, ordförande, Järnvägsfrämjandet

Evy Johansson, sekreterare, Kinnareds hembygdsförening

Gert Jonsson, kommunstyrelses ordförande, Vaggeryd

Göran Göhlin, ordförande, Gnosjö Näringslivsråd

Johan Thorsell, näringslivschef, Vaggeryd

Kenneth Petersson, ordförande, Forshedabygdens Näringslivsförening

Kenth Williamsson, oppositionsråd, Vaggeryd

Lars Lindfors, ordförande, Nässjö Naturskyddsförening

Leif Österlind, näringslivschef, Enter Gislaved

Linnéa Petersson, ordförande, Företagarna i Hylte

Marianne Frick, ordförande, Vaggeryds Naturskyddsförening

Märta Svärd, ordförande, Naturskyddsföreningen i Jönköpings Län

Peter Thorén, ordförande, Värnamo Naturskyddsförening

Rose-Marie Eriksson, ordförande, Hela Sverige ska leva/Halland

Stefan Kjellström, ordförande, Smålandsstenar Samhällsförening

Stefan Timhagen, ordförande, Lanna/Bredaryds näringslivsförening

Thomas Gustavsson, ordförande, Landeryds Samhällsförening