Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

”Genom att till exempel tillåta engelska som journalspråk kan veterinärer från andra länder snabbt avhjälpa den akuta bristen.” Bild: Henrik Montgomery/TT
”Genom att till exempel tillåta engelska som journalspråk kan veterinärer från andra länder snabbt avhjälpa den akuta bristen.” Bild: Henrik Montgomery/TT

Sommarens veterinärbrist drabbar husdjuren i Halland

Bristen på veterinärer och djursjukskötare riskerar att bli lika allvarlig som förra sommaren. Nu behövs både kortsiktiga åtgärder för att förbättra den akuta krissituationen och en långsiktig satsning för att öka antalet veterinärer i hela Sverige, skriver Emma Terander, branschansvarig på Svensk Djursjukvård.

Det här är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i debattartikeln.

Under pandemin har husdjuren i Sverige blivit många fler. Bara i Halland har antalet hundar ökat med 10 procent mellan 2019 och 2021 – men antalet veterinärer har inte hängt med i utvecklingen.

Enligt våra medlemsföretag saknas det sammanlagt över 150 veterinärer i Västra Götaland, Östergötland, Halland, Kronoberg och Jönköpings län. Totalt har företagen i regionen behov av att rekrytera fler än 400 anställda inom olika yrkesroller i djursjukvården. Tidigare somrars katastrofala situation inom djursjukvården med brist på veterinärer, långa väntetider och stängda kliniker riskerar att upprepa sig även i år.

Konsekvensen för Hallands djur blir att planerad vård ställs in och sjuka djur kan behöva resa i flera timmar för att få veterinärvård. I värsta fall kan djurägare behöva avliva sina djur om läget är akut eller om djurskyddsskäl sätter stopp för en lång resa.

Aktörerna inom djursjukvården förbereder sig febrilt genom att planera bemanningen så att djurvälfärden ska kunna upprätthållas även under sommaren.

Den akuta problematiken blir allra mest uppenbar under sommarmånaderna, men bristen på veterinärer och djursjukskötare är ett problem året runt. För att lösa situationen på både kort och lång sikt föreslår vi fyra åtgärder:

• Underlätta rekrytering av utländska veterinärer. Genom att till exempel tillåta engelska som journalspråk kan veterinärer från andra länder snabbt avhjälpa den akuta bristen.

• Låt djurvårdare fortsätta arbeta enligt gällande regelverk. Den pågående statliga utredningen om en hållbar djursjukvård bör föreslå en permanent lösning för djurvårdare, som tillåter dem att arbeta enligt nuvarande regelverk så de kan fortsätta avlasta den legitimerade personalen.

• Ännu fler utbildningsplatser på veterinär- och djursjukskötarutbildningarna. Det är viktigt att de extra anslag som Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, fått verkligen resulterar i fler utbildningsplatser och att fler veterinärer och djursjukskötare examineras, samt att utbildningen fortsätter skalas upp för att möta framtidens behov.

• Utveckla utbildningen. Ett sätt att stärka utbildningen vore att öppna upp för ytterligare utbildningsanordnare utöver SLU, som i dag är det enda lärosäte där veterinär- och djursjukskötarprogrammen erbjuds.

I Sverige har vi en lång tradition av att ta väl hand om våra djur. För att Hallands djur ska fortsätta att må bra behöver djursjukvården få rätt förutsättningar att fortsätta leverera en vård i världsklass.

Emma Terander

branschansvarig Svensk Djursjukvård