"De senaste åren har vi i kommunerna sett flera exempel på att Socialdemokraternas mer restriktiva tolkning av LSS lett till att många blivit av med sin statliga personliga assistans."
"De senaste åren har vi i kommunerna sett flera exempel på att Socialdemokraternas mer restriktiva tolkning av LSS lett till att många blivit av med sin statliga personliga assistans." Bild: Janerik Henriksson/TT

Sluta skicka räkningen till kommunerna

Det behövs en fundamentalt annan syn på kommunernas viktiga roll som ryggraden i den svenska välfärden. Det skriver två Laholms-moderater.

Det här är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i debattartikeln.

ANNONS
|

Kommunerna står inför stora utmaningar och då måste regeringar av diverse kulör- er sluta ta springnota på sina egna beslut. Att minska statens kostnader inom flyktingmottagandet och LSS får inte innebära att man i stället skickar notan till kommunerna.

De senaste åren har vi i kommunerna sett flera exempel på att Socialdemokraternas mer restriktiva tolkning av LSS lett till att många blivit av med sin statliga personliga assistans. Men eftersom vård och stödbehovet kvarstår i stor omfattning behöver de drabbade fortsatt stöd av samhället.

I de flesta fall blir det då andra LSS-insatser som helt finansernas av kommunen eller i många fall hemtjänst. Om någon haft omfattande assistans och blir av med den så inser de flesta att det kommer bli mycket hemtjänst för att täcka upp den borttagna assistansen. Och visst … Försäkringskassan minskar sina kostnader men kommunen får täcka upp.

ANNONS

En liknande tendens finns inom flyktingmottagandet där staten är de som ansvarar för det regelverk som påverkar hur många som kommer till Sverige. I stora drag står staten för kostnaderna de första två åren men den kommun som blivit beordrad av staten att ta emot de nyanlända får ansvara för att ordna boende och försörjning därefter.

Med tanke på att det tar upp mot sju till åtta år för att hälften av personerna ordnat egen försörjning så blir det ofta en stor belastning på kommunerna för ekonomiskt bistånd eller sysselsättningsåtgärder. Enligt Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökningar uppgick arbetslösheten bland utrikes födda till 15,4 procent år 2018. Bland inrikes födda var motsvarande siffra 3,8 procent.

2015, när det kom många ensamkommande ungdomar på kort tid lovade man från statligt håll full kostnadstäckning tills man insåg att antalet ungdomar som kom fortsatte öka. Kommunerna som var lovade full kostnadstäckning ordnade snabbt fram boenden och familjehem. Sedan ångrade sig staten och sänkte drastiskt ersättningsnivåerna till kommunerna.

En ungdom som kommer från trasslig bakgrund i ett annat land utan föräldrar och med svag utbildningsbakgrund riskerar att få en tuff start även i Sverige. Många av dessa ungdomar behöver mycket stöd av socialtjänsten och staten står bara för en bråkdel av kostnaderna. I vissa fall ersätter staten om det blir aktuellt med ett tvångsomhändertaganden men socialtjänsten uppdrag är ju alltid att erbjuda frivilliga insatser i första hand.

ANNONS

Men staten skickar även andra kostnader obekymrat till kommunerna. Myndigheter som Arbetsmiljöverket, Skolverket och Inspektionen för vård och omsorg höjer årligen ribban för sina krav på kommunernas verksamhet och drar sig inte för att kritisera en kommun som bara något år tidigare bedömts leva upp till kraven i olika regelverk.

När staten eventuellt i sin stora visdom skickar bidrag till kommunerna så är de allt för ofta öronmärkta till någon tillfällig fråga som regeringen just då tycker är viktig. Det behövs en fundamentalt annan syn på kommunernas viktiga roll som ryggraden i den svenska välfärden. Det behövs mindre av friår – förlåt, utvecklingsår var det visst – och mer ansvarstagande från staten.

Kenneth Camitz (M)

Eric Semb (M)

för Moderaterna i Laholm

ANNONS