Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Se mer värden i humlors och bins arbete

Det ekonomiska värde som pollinerande insekter skapar är omfattande. Enbart pollineringen av grödor från honungsbina i Sverige beräknas årligen vara värt 260–460 miljoner kronor. Globalt är värdet flera miljarder.

Det här är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i debattartikeln.

Debatt 13/7. Samtidigt minskar antalet bin och andra pollinerande insekter. Utvecklingen har inte gått allmänheten förbi. I en Sifo-undersökning frågade Naturvårdsverket allmänheten hur viktigt det är att det finns humlor och bin i Sverige. Hela 90 procent svarar att det är mycket viktigt.

Naturvärden som bidrar till människors välfärd och livskvalitet kallas ekosystemtjänster. Ett konkret exempel på dessa tjänster är insekternas pollinering. Samtidigt bidrar naturen till flera tjänster på en och samma gång som bättre luft, vatten, hälsa och klimat. Trots att tjänsterna är grunden i människans välfärd och livskvalitet är de fortfarande osynliga i flera samhällsbeslut.

Naturvårdsverkets Sifo-undersökning visar dock att över 75 procent tycker att det är mycket viktigt att beslutsfattare tar hänsyn till naturens värden när bostäder och vägar ska byggas. Svaren i undersökningen visar att Sveriges befolkning har hög kunskap om värdet av humlors och bins ekosystemtjänster. De visar också på ett starkt stöd för beslutsfattare som värderar ekosystemtjänster i samhällsutvecklingen.

Hela 90 procent av den C-vitamin som männi-skan äter kommer från grödor som är beroende av insektspollinering. Ofta behövs även pollinering från flera olika insektsarter för att få frukter mer tåliga och välformade. Utan pollinering från olika arter blir till exempel en jordgubbe deformerad och därmed svårsåld. För att gynna antalet insekter behövs minskad användning av bekämpningsmedel och fortsatt brukande och bevarande av varierade landskap med blommande växter från vår till sensommar.

Det behöver inte finnas en motsättning mellan utveckling och att gynna ekosystemtjänster. Städer, hus, transporter och jordbruk som utvecklas smart och samarbetar mer med naturen gynnar också ekosystemtjänster. Problemet är att alltför få beslut fattas med kunskap om ekosystemtjänsternas värden. Dessa beslut bygger ofta på uppfattningar eller antaganden om vad resurserna kan ge.

Det är nu hög tid att fler beslutsfattare, både inom offentlig och privat sektor, ser ekosystemtjänsternas bidrag till samhällsutvecklingen!

Tobias Markensten, utredare, Jordbruksverket Maria Thordarson, naturvårdsstrateg, Länsstyrelsen i Västra Götaland Carina Wettemark, koordinator Biosfärområde Kristianstads Vattenrike, Kristianstads kommun Liselott Eriksson, natur- och friluftsstrateg, Nacka kommun Matilda Lissert, miljöledare, Veidekke Entreprenad AB Elisabeth Berggren,

kommunekolog, Skellefteå kommun Anna-Karin Modin-Edman, hållbarhetschef, Arla Sverige Emelie Bjurå, affärsutvecklare, OBOS Sverige Evelina Eriksson, miljöplanerare, stadsbyggnadskontoret, Göteborgs Stad Karolina Brick, miljöchef, Riksbyggen Annika Kruuse, projektledare BiodiverCity, Malmö stad Karin Skantze, projektledare för Naturvårdsverkets regeringsuppdrag att kommunicera ekosystemtjänster

Debatt