Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt HP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Rehabilitering ges för att en person ska kunna förbättra eller bibehålla sin aktivitets- och delaktighetsnivå.   Bild: Claudio Bresciani/TT
Rehabilitering ges för att en person ska kunna förbättra eller bibehålla sin aktivitets- och delaktighetsnivå. Bild: Claudio Bresciani/TT

Rehabilitering utan plan

För att den individuella rehabiliteringsplanen ska vara ett levande dokument behöver den följas upp samt revideras vid behov.

Det här är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i debattartikeln.

I vår rapport Neurorapporten 2020 Fördjupning: rehabilitering framkommer det att allt för få idag har en individuell rehabiliteringsplan. Endast en av fem svarande i Neuros senaste medlemsundersökning säger att de har en sådan plan. Detta trots att rätten till en sådan plan finns nedskriven i hälso- och sjukvårdslagen. Det är återigen tydligt att Sveriges neurosjukvård har en rehabilitering utan plan. De som drabbas är våra medlemmar, människor med neurologiska diagnoser. Vanliga människor vars arbets- och familjeliv får lida i onödan.

Själva ordet rehabilitering betyder ”att återskapa förmåga”. Rehabilitering ges för att en person ska kunna förbättra eller bibehålla sin aktivitets- och delaktighetsnivå. Många av Neuros medlemmar vittnar om hur rehabiliteringsinsatser har bidragit till ett självständigare liv och mindre behov av hjälpmedel. Personer i arbetsför ålder nämner ofta också ökad arbetsförmåga. Rehabilitering är alltså en behandlingsform som kan ge stor effekt på människors vardag och livskvalitet. Trots detta ges rehabilitering inte tillräckligt hög prioritering i jämförelse med andra behandlingsformer

Förslagen i den statliga utredningen God och nära vård (SFS 2020:19) stödjer våra slutsatser att det behövs ett ökat fokus på förebyggande och rehabiliterande åtgärder i hälso- och sjukvården. Därför ska den individuella rehabiliteringsplanen tas fram av vårdpersonal tillsammans med patienten och dokumenteras skriftligt. För att den individuella rehabiliteringsplanen ska vara ett levande dokument behöver den följas upp samt revideras vid behov.

Det krävs också att hälso- och sjukvården får ett organisatoriskt stöd och tydliga prioriteringar från regionens ledning och styrning. Ansvariga för vårdens utförande i vår region behöver säkerställa att det som sedan länge är deras skyldighet att erbjuda enligt hälso- och sjukvårdslagen faktiskt efterlevs i praktiken.

Nu är det bråttom. Endast en av fem av de som svarade i vår medlemsundersökning har en individuell rehabiliteringsplan. På det ska läggas coronapandemin som sveper över Sverige och som dagligen skapar ett växande rehabiliteringsbehov. Vår region måste nu bidra till att alla som behöver får en individuell rehabiliteringsplan. En rehabiliteringsplan som kommer att bidra till stora fördelar för både individen och samhället, i dag och imorgon. Det tjänar vi alla på.

Lars Blomqvist

Ordförande Neuro Halland

Lise Lidbäck

Förbundsordförande Neuro