Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

”Järnvägen Halmstad–Nässjö är inte i så gott skick och saknar elektrifiering.” Bild: Fredrik Almryd
”Järnvägen Halmstad–Nässjö är inte i så gott skick och saknar elektrifiering.” Bild: Fredrik Almryd

Regeringen måste satsa på Hallands infrastruktur

Ett antal av de miljarder man är beredda att lägga på höghastighetståg skulle staten behöva investera i Halland. Det skriver ledande halländska liberaler.

Det här är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i debattartikeln.

Trafikverket har på regeringens uppdrag lämnat förslag på fyra sätt att bygga höghastighetståg i Sverige. Förslagen får av de flesta underkänt då Trafikverket, för att hålla sig inom regeringens ram på 205 miljarder i 2017 års priser, varit tvungen att banta projektet.

Inget av förslagen stämmer överens med den så kallade Sverigeförhandlingen.

Siffrorna innehåller en massa osäkerhetsfaktorer. Inga kostnader för infrastruktur eller andra åtgärder från respektive anslutningspunkt in mot storstäderna. En omräkning till priser det år start är möjligt, och om man tittar på kostnaden för den planerade andra höghastighetsjärnvägen i Storbritannien, HS2, ligger snarare kostnaden en bra bit över 500 miljarder.

Visst är det viktigt att komma snabbt fram med tåg men höghastighetsjärnvägen utesluter stora delar av landet. Den vanligaste tågresenären är en person som tar sitt lokala eller regionala tåg till arbete, utbildning eller nöje.

Halland växer och därmed ökar behovet av fler resor på tåg, inte bara på Västkustbanan, men även ett upprustat vägnät.

Ett antal av de miljarder man är beredda att lägga på höghastighetståg skulle staten behöva investera i Halland. Byggande av höghastighetståg får inte innebära att övriga landets utveckling av infrastrukturen får stå tillbaka.

Här är några projekt Liberalerna i Halland anser viktiga.

• Fyra spår mellan Kungsbacka och Göteborg. En förutsättning för att tågtrafiken ska kunna utvecklas på Västkustbanan och att fler tåg ska kunna gå från Varberg, Falkenberg, Halmstad och Laholm.

• Upprustning av Viskadalsbanan mellan Borås och Varberg. En bana som om den rustades upp kunde få tåg i högre hastighet och därmed minskade restider.

• Ullared har blivit ett centrum för handel och fortsätter utvecklas. Väg 153 Varberg–Ullared och på väg 154 Falkenberg–Ullared är i stort behov att byggas om och förbättras. Åtgärdsvalstudie är gjord av Trafikverket som visar hur det skulle kunna gå till men pengar från staten saknas.

• Järnvägen Halmstad–Nässjö är inte i så gott skick och saknar elektrifiering. Om man inte sätter i gång och rustar upp den kommer det sannolikt inom några år vara omöjligt att köra tåg på sträckan. Staten har därmed i praktiken lagt ner järnvägen. Fullfölj upprustningen på sträckan Värnamo–Halmstad på samma sätt som är beslutat mellan Värnamo–Nässjö och Värnamo–Jönköping.

• Markarydsbanan som skulle kunna ta passagerare tur och retur Halmstad–Hässleholm, via Knäred och Veinge i Laholms kommun, är en bana i gott skick men för att kunna köra persontåg med regelbundenhet behövs nya stationer i Knäred och Veinge och mötesspår. Trafikverkets senaste prognos är att detta inte kan komma till stånd innan 2027, vilket är oacceptabelt.

När höghastighetsbanor diskuteras får inte infrastrukturen i övriga landet glömmas bort. Att bygga dessa banor tycks ha blivit ett prestigeprojekt.

Släpp prestigen och bygg järnväg, rusta upp järnväg och vägar där behovet är störst.

Tommy Rydfeldt (L)

gruppledare Region Halland

Lovisa Aldrin (L)

kommunråd Halmstad

Monica Neptun (L)

kommunalråd Kungsbacka

Tobias Carlsson (L)

gruppledare Varberg

Lars Fagerström (L)

gruppledare Falkenberg

Margareta Jonsson (L)

gruppledare Laholm

Bengt-Åke Torhall (L)

gruppledare Hylte