Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Reformer för ökat ägande bland unga

Kristdemokraterna anser att staten bör införa ett startlån för bostadsköp så att unga lättare kan komma in på bostadsmarknaden. Det skriver riksdagsledamoten Larry Söder (KD).

Det här är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i debattartikeln.

Möjligheten att äga sitt eget boende svarar inte upp mot efterfrågan från många om att äga sitt eget boende. Kraven på egeninsats i kombination med två amorteringskrav och bankernas ”kalp-kalkyler” (kvar att leva på) har kraftigt höjt trösklarna till det ägda boendet, vilket framför allt stänger ute unga och andra hushåll med lägre men stabila inkomster som vill köpa bostad. I bristen på det ägda boendet hänvisas personer till dyra hyresrätter som i längden oftast utgör ett dyrare boende.

Sverige är ett av få länder som inte har särskilda undantag för förstagångsköpare. Kreditrestriktionerna i form av bolånetak, amorteringskrav och bankernas egna krav gäller för alla – oavsett ålder. Med prisutvecklingen på bostadsmarknaden de senaste 20 åren innebär bolånetaket att kontantinsatsen blir mycket stor, framför allt i orter med högre tillväxt.

Med begränsad tillgång till hyresrätter blir boendesituationen problematisk för många som flyttar in.

Kristdemokraterna anser att staten bör införa ett startlån för bostadsköp. Startlånet bör fungera som följande:

Startlånen ska kunna sökas av alla hushåll som är förstagångsköpare på marknaden. Lånet bör främst gå till mindre bostäder eller sådana som är relativt billiga på marknaden.

Lånet kan som högst uppgå till 20 procent av köpeskillingen. Lånet tillsammans med bottenlånet i bank får motsvara högst 95 procent. Med 5 procent eget kapital bidrar även hushållet och det premierar ett eget sparande. Amortering bör gälla om 1 procent per år, men ska kunna undantas upp till 35 års ålder för att möjliggöra en fast etablering på bostadsmarknaden och underlätta hushållets första tid. Därefter ska amorteringen ske på 20 år.

Behovet av kontantinsats har ökat kraftigt med prisutvecklingen på bostadsmarknaden. En kontantinsats på 200 000–500 000 kronor är närmast normalt. Det gör att trösklarna in på bostadsmarknaden har ökat lika mycket för de som stått utanför bostadsmarknaden under samma period.

Problembilden är tydlig. Därför behöver Sveriges unga vuxna få incitament att spara mer till sitt första boende. Och till skillnad från andra länder, som exempelvis Norge, saknar Sverige ett system för ökade incitament till bosparande. I stället har skatten på sparande höjts två gånger av den rödgröna regeringen under förra mandatperioden.

Det finns flera modeller för hur ett bosparande skulle kunna se ut, men det norska systemet står ofta som förebild.

Kristdemokraterna vill därför utreda och införa ett förmånligt bosparande som standard för alla unga mellan 18 och 34 år med inkomst av tjänst. Systemet fungerar som så att 1 000 kronor av bruttolönen avsätts till ett bosparande och där staten sänker skatten. Avsättningen blir därmed 12 000 kronor per år eller 192 000 kronor under perioden. Med en fast summa på 1000 kronor per månad blir modellen regressiv, vilket gör att de med lägst inkomster gynnas mest. De som vill spara mer kan göra detta utanför systemet.

Larry Söder (KD)

riksdagsledamot, bostadspolitisk talesperson