Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

”I Danmark har verk till havs haft dubbelt så hög genomsnittlig produktion som verk på land.” Bild: Johan Nilsson/TT
”I Danmark har verk till havs haft dubbelt så hög genomsnittlig produktion som verk på land.” Bild: Johan Nilsson/TT

Nu kan all kärnkraft i Sverige avvecklas

Efter folkomröstningen 1980 beslutade riksdagen att alla reaktorer skulle vara avvecklade till år 2010. Nu är det hög tid att detta uppfylls. Det skriver Göran Sidén.

Det här är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i debattartikeln.

Enligt vår miljöbalk ska alla verksamheter i första hand använda förnybar energi. Nu är förutsättningarna för detta mycket goda. Om dagens miljölagstiftning funnits för femtio år sedan hade inga kärnkraftverk byggts.

I dag ställs krav på att avfall ska kunna tas om hand innan bygglov beviljas. Fortfarande vet vi inte hur kärnavfallet ska hanteras. Våra korttidslager klarar inte mer än ett par års drift. Inget bygge för slutförvaring har påbörjats. Hållbarheten för kopparkapslarna där avfallet ska förvaras har ifrågasatts.

Enligt Linje 1 (mest kärnkraftpositivt) vid folkomröstningen 1980 skulle kärnkraften avvecklas i den takt som är möjlig med hänsyn till behovet av elektrisk kraft för upprätthållande av sysselsättning och välfärd. Efter folkomröstningen beslutade riksdagen att alla reaktorer skulle vara avvecklade till år 2010. Nu är det hög tid att detta uppfylls.

Utanför Hallands kust planerar Vattenfall och OX2 för fyra nya vindkraftparker. De ska ge 13,3 TWh per år. Det är mer än vad Ringhals två kvarvarande reaktorer ger.

De senaste årens exportöverskott av elenergi har varit 25 TWh per år. Det är mer än vad kärnkraftverket Forsmark ger. Nu kan vi avveckla all kärnkraft i Sverige och uppfylla folkomröstningens och riksdagens beslut från 1980-talet. Och vi får tid att utveckla slutförvaret för kärnavfallet.

Vi kommer fortsatt att få ett överskott av el. Enligt Svensk Vindenergis prognos kommer vindkraften att producera 90 TWh år 2040, en ökning från 28 TWh år 2020.

Men hur ska effektbehovet klaras när vinden inte räcker till? Problemet blir mindre med havsbaserade verk. I Danmark har verk till havs haft dubbelt så hög genomsnittlig produktion som verk på land. Vindkraftverk ger också mest på vintern när elbehovet är störst. Men kompletterande produktion behövs.

Svenska Kraftnät har ansvaret för att elenergin ska räcka till. Vid behov har man en effektreserv, kraftverk som kan startas snabbt. På senare år med vårt stora överskott har reserven minskats. Lokalt har priserna ökat kraftigt under vissa tider. Så fungerar den fria elmarknaden. Det är ingen tvekan om att elnäten behöver kompletteras. Till exempel kan en stamlinje från Stora Luleälven till Skåne byggas om till HVDC (högspänd likström). Betydligt mer energi kan överföras och stora markytor frigörs när kabeln grävs ner.

Vår vattenkraft ger stora mängder reglerbar el. Om det behövs mer är pumpkraft billigast. Vi har haft fem pumpkraftverk men de har inte använts mycket. Vårt största pumpkraftverk är Juktans kraftverk nära Umeälven. Pumpfunktionen har varit stängd sen 1996 men Vattenfall överväger nu att ta den i drift. Fler kraftverk kan kompletteras med pumpfunktion.

Investeringsbanken Lazard har beräknat kostnaden för ny elproduktion. Ny sol- och vindkraft kostar 36–40 dollar/MWh (ungefär samma i öre/kWh). Ny kärnkraft kostar 160 dollar/MWh. Ny kärnkraft är nu fyra gånger så dyr som sol- och vindkraft. Vi får billigare el i framtiden.

Göran Sidén

civilingenjör elkraftteknik