Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Hej

"I dag kan en vägledare ha långt fler än 500 elever att vägleda samtidigt som de ofta används som skolans ’allt-i-allo’.” Bild: Anders Wiklund/TT

Nödvändigt med satsningar på vägledning

Det är dags att beslutsfattarna erkänner studievägledningens betydelse. Det innebär skarpa förslag för att få fler utbildade, på sikt legitimerade, studie- och yrkesvägledare på våra skolor. Det skriver tre företrädare för Lärarnas Riksförbund.

Det här är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i debattartikeln.

Den 8 oktober firas Vägledningens dag för att uppmärksamma studie- och yrkesvägledningens betydelse. För vägledning gör skillnad, för individen och för samhället i stort.

Få uppmärksammar den stora bristen på utbildade studie- och yrkesvägledare i lärarbristens tid. Vägledarna sliter ofta på ohållbara tjänster med fler elever än vad de har tid och förutsättningar för. Det är oroväckande i en tid där behovet av kvalitativ studie- och yrkesvägledning aldrig varit större.

I en djungel av utbildningar och yrkesbanor behöver fler stöd. Felval som leder till programbyten och avhopp i gymnasieskolan kostar miljarder, och utan tillräcklig vägledning drabbas fler. Trots denna kunskap händer det alldeles för lite.

I kölvattnet av coronapandemin tvingas nu många omvärdera sin framtid. Därför genomförs en historisk utbyggnad av komvux, något som förutsätter en helt annan tillgång till vägledning än idag.

Trots hög arbetslöshet råder det i dag brist på arbetskraft inom ett stort antal branscher. Människor behöver hjälp för att hitta rätt vägar till dessa jobb. Givet allt detta är det djupt oroande att både regeringen och kommunerna tycks sakna insikt om vägledningens betydelse.

I dag kan en vägledare ha långt fler än 500 elever att vägleda samtidigt som de ofta används som skolans ”allt-i-allo”. Med dessa förutsättningar är det en utopi att tro att skolan kan tillgodose alla elevers behov.

Dessutom tillåts nästan vem som helst utföra dessa uppgifter när skollagen saknar krav på studie-och yrkesvägledarexamen. Det är förstås en billig affär för kommunerna, men bristande vägledning har samhällsekonomiska konsekvenser som står oss mycket dyrt i slutändan.

Det är dags att beslutsfattarna erkänner vägledningens betydelse. Det innebär skarpa förslag för att få fler utbildade, på sikt legitimerade, studie- och yrkesvägledare på våra skolor. Det innebär också ett tak för hur många elever en studie- och yrkesvägledare som mest ska ansvara för.

Lärarnas Riksförbund som organiserar merparten av landets vägledare kan bistå med sådana riktmärken för varje skolform. Ett sådant riktmärke måste ansvariga kommunpolitiker avkrävas i väntan på att staten sätter ett tak.

Det kostar, men vi vet att det är en investering som kommer att ge sjufalt tillbaka.

Åsa Fahlén

förbundsordförande, Lärarnas Riksförbund

Catharina Niwhede

studie- och yrkesvägledare och förbundsstyrelseledamot, Lärarnas Riksförbund

Carina Levander

ordförande för Forum för studie-och yrkesvägledning, Lärarnas Riksförbund