”Nu försvinner varje år miljarder i helt onödiga lokal- och personalkostnader.”
”Nu försvinner varje år miljarder i helt onödiga lokal- och personalkostnader.” Bild: Gorm Kallestad

Marknadsskolan är det stora problemet för svensk skola

Vad kan man göra i Halmstads kommun för att uppnå en likvärdig skola inom de snäva ramar som den alltmer marknadiserade skolan tillåter? Den frågan ställer sig tre debattörer från Tankesmedjan Kompassen.

Det här är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i debattartikeln.

ANNONS
|

Det är med intresse vi följt HP:s ledarartiklar om skolans utveckling i Sverige sedan 1990-talet. Vi delar i stort beskrivningen, även om vi anser att det är framväxten av marknadsskolan som är det allt överskuggande problemet för svensk skola i dag.

Det finns många skäl till att det är problematiskt att privata aktiebolag driver skolor. Ett är att det kostar enormt mycket pengar att ha en rad parallella skolsystem som inte utnyttjar de stordriftsfördelar som finns vad gäller utnyttjande av lokaler och välutbildade lärare samt ledning och administration. Nu försvinner varje år miljarder i helt onödiga lokal- och personalkostnader.

ANNONS

Ett annat skäl är att en marknadsskola drivs som vilket aktiebolag som helst och där är det företagsledningens huvuduppgift att tillgodose aktieägarnas intressen. Där en offentligt ägd skola har ett uppdrag att förmedla kunskap, där är marknadsskolans främsta uppgift att tillgodose aktieägarnas ekonomiska intresse – och om det kolliderar med elevernas behov av kunskap ska aktieägarnas intresse alltid gå före.

Ett tredje skäl är att marknadsskolan ökar den segregation som de växande ekonomiska klyftorna i samhället skapar.

Ett fjärde skäl är att skolans försök att upprätthålla en rättvis myndighetsutövning är satt ur spel i dag. Skolor använder nu höga betyg som en konkurrensfördel när man rekryterar elever. Att välja skola i dag handlar mer om att hitta en aktör som ger de betyg man behöver för att komma in på en högre utbildning än en institution som kan förmedla de kunskaper som krävs för att tillgodogöra sig denna högre utbildning.

Men nu har Sverige sedan 2006 en politisk högermajoritet i riksdagen som försvarar den rådande ordningen och det ser inte ut att bli någon förändring i närtid.

Vad kan man då göra i Halmstads kommun för att uppnå en likvärdig skola inom de snäva ramar som den alltmer marknadiserade skolan tillåter? Här måste politikerna tydligare än nu förhålla sig till och arbeta utifrån den givna situationen, för att försöka att uppnå detta mål.

ANNONS

Stora extrakostnader, svårigheter att långsiktigt planera verksamheten, skolsegregation och minskade möjligheter att styra resurser till de elever och skolor som behöver dem bäst är några av de förutsättningar som politikerna har att utgå ifrån.

Enklast vore naturligtvis att höja anslagen så att de mest behövande får tillbaka de resurser som fanns tidigare. Men det kräver enorma summor eftersom också de aktiebolagsdrivna skolor – som på olika sätt kan bedriva sin verksamhet utan så många resurskrävande elever – ska få samma elevpeng.

För att hushålla med kommunens pengar kan man i stället försöka att omfördela resurser inom den del av skolan som drivs av kommunen.

Det kan handla om att fördela om befintliga resurser på ett strategiskt sätt, uppmuntra de mest lämpliga lärarna att undervisa de elevgrupper som behöver det bäst och att se över lokalkostnader.

Sebastian Hassel

Gay Ljungberg

Anders Nilsson

Tankesmedjan Kompassen

ANNONS