Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

”Två mötesplatser kan byggas snabbt, enkelt och billigt i Majenfors och Skogaby på samma sätt som gjorts på andra banor.” Bild: Ola Rennstam
”Två mötesplatser kan byggas snabbt, enkelt och billigt i Majenfors och Skogaby på samma sätt som gjorts på andra banor.” Bild: Ola Rennstam

Möjligt med snar start till Halmstad på Markarydsbanan

Ingenting tekniskt hindrar att pågatågstrafiken Hässleholm–Markaryd förlängs till Halmstad i år. Det skriver trafikjournalisten Jan Du Rietz.

Det här är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i debattartikeln.

I praktiken råder ett klimatnödläge. Snabba enkla åtgärder krävs för att sänka trafikens koldioxidutsläpp. Precis som vid nödläget efter stormen Gudrun år 2005 måste en förenklad process för utbyggnad av järnvägen skapas. Markarydsbanan är ett talande exempel.

I stället för Trafikverkets dyrbara sätt att arbeta med ny järnvägsplan och ständiga förseningar krävs något helt annat. Pågatågstrafik varannan timme kan egentligen startas redan vid tidtabellskiftet i december i år. Dessutom kan ett par mötesspår byggas snabbt och billigt vilket gör det möjligt att starta timtrafik nästa år – alltså 2022.

Ingenting tekniskt hindrar att pågatågstrafiken Hässleholm–Markaryd förlängs till Halmstad i år. I väntan på verkets storprojekt för Markarydsbanan och Halmstad C kan provisoriska lösningar användas för att starta persontrafik på hela banan. Att bygga enkla sidoperronger i Knäred och Veinge kräver ingen lång planering eller prövning om alla parter arbetar tillsammans på samma effektiva sätt som skett på andra håll i landet. En järnvägsplan för station med mötesplats i Knäred och att få in projektet i kommande nationella transportplan behövs inte.

Den planerade ombyggnaden av Halmstad C hindrar inte införandet av pågatågstrafik på hela Markarydsbanan eftersom den kan byggas om ändå, etablerade lösningar för att klara situationen finns. Inte heller det nya signalsystemet ERTMS hindrar snar start av pågatågstrafiken.

Två mötesplatser kan byggas snabbt, enkelt och billigt i Majenfors och Skogaby på samma sätt som gjorts på andra banor. Byte av kontaktledning kan normalt också ske trots pågående tågtrafik. Det finns också tillräckligt med pågatåg för förlängning till Halmstad C där plats finns för tågen genom att mellansignaler har installerats på spår 1 och 4. Fler tåg får nu plats samtidigt på stationen och ytterligare plats kan enkelt skapas. Genom att kompletterande ansökan och ad hoc-ansökan om tågläge/tidabelläge kan göras i höst kan pågatågstrafik startas vid tidtabellskiftet i december i år. Och med små åtgärder kan timtrafik startas redan nästa år.

Trafikverkets lösning med station och mötesspår i Knäred är alltså ett dyrt projekt på en besvärlig trång plats. Erfarenheten av liknande projekt pekar mot ytterligare ständiga förseningar. Det vore ett under om trafikstart kunde bli av före 2030. Det gäller att finna andra effektivare lösningar på den strypta Markarydsbanan vars mötesplatser systematiskt rivits i väntan på nedläggning av banan.

Sträckan Genevad–Markaryd, nästan 40 km, har inte kvar någon mötesplats. Sträckan Markaryd–Hässleholm, cirka 37 km, har bara fått en kort mötesplats återuppbyggd i Bjärnum. Det är alltså endast i Markaryd med mötesspår på 704 meter som två normallånga godståg kan mötas. Ombyggnaden av banan inför starten av pågatågstrafiken Hässleholm–Markaryd var helt enkelt för snålt tilltagen.

Nu vill Trafikverket göra om samma misstag på den nordvästra delen av banan mellan Markaryd och Eldsberga när bara ett kort mötesspår i Knäred föreslås trots att det billigaste och snabbaste är att återuppbygga mötesspår i Majenfors och Skogaby.

Att använda deras gamla stationsmark gör det så pass billigt att bygga att regelverket för Trafikverket inte sätter käppar i hjulen för projekten. Det kan byggas mycket snabbt och utan en massa byråkratiskt krångel. Det ger inte heller kommunerna miljonkostnader för Trafikverkets planerade onödiga järnvägsplan.

Jan Du Rietz

trafikjournalist och författare till ”trafikpolitik” i NE