Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

”Småhusområden kännetecknas av just det som forskningen visar skapar social hållbarhet.” Bild: Tomas Oneborg / SvD / TT
”Småhusområden kännetecknas av just det som forskningen visar skapar social hållbarhet.” Bild: Tomas Oneborg / SvD / TT

Lyft frågan om att stimulera nya småhus

Att ge familjer möjligheter att flytta från så kallade utsatta områden till trygga småhusområden skulle för många vara mycket efterlängtat. Det skriver Larry Söder, bostadspolitisk talesperson för Kristdemokraterna.

Det här är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i debattartikeln.

I en nyligen publicerad Demoskopundersökning uppgav ungefär en tredjedel av alla som bor i hyresrätt att de egentligen vill bo i en villa eller radhus. Även många boende i bostadsrätt uppgav samma sak. Det innebär att cirka 500 000 hushåll vill flytta från boende i hyresrätt till småhus om det bara fick möjlighet.

Nästan inga hushåll som bor i småhus vill däremot flytta till lägenhet i höghus. I dag bor 2,3 miljoner hushåll i flerbostadshus, varav 1,4 miljoner i hyresrätt. Cirka 2 miljoner hushåll bor i småhus.

Detta visar också hur den upplevda bristen på hyreslägenheter, som kanske främst ungdomar som ska in på bostadsmarknaden upplever, bör åtgärdas. Eftersom det redan finns fler hyreslägenheter i höghus än vad hushållen vill ha, kan det förefalla märkligt att det upplevs finnas en brist.

Men det beror på att det sitter fast ungefär 500 000 hushåll i hyreslägenheter som med en normal boendekarriär – som de också önskar – borde ha flyttat till en större bostad med trädgård. Speciellt gäller detta naturligtvis de barnfamiljer som fastnat i en trea på femte våningen i ett så kallat utsatt område. De har promenerat i de trygga småhusområdena några kilometer bort och vet att det finns andra bostadsmiljöer för deras barn att växa upp i.

Sverige bygger betydligt färre småhus än vad jämförbara länder gör, trots att vi har bättre tillgång på mark. Byggandet av småhus har de senaste åren varit på den lägsta nivån på 100 år, vilket är orimligt med tanke på befolkningsökningen. I stället har prioriterats att bygga trånga bostäder (”yteffektiva”) placerade ovanpå varandra i höga hus tätt bredvid andra hus och utan trädgårdar.

Nu när investeringsbidraget till sådana lägenheter kommer att upphöra till följd av den budget riksdagen beslutat om bör frågan lyftas om det i stället går att stimulera småhusbyggandet.

Småhusområden är betydligt bättre vad gäller ekologisk hållbarhet. Klimatpåverkan är 38 procent lägre i en livscykelanalys och de är överlägsna vad gäller ekosystemtjänster. Det är också viktigt att lyfta fram de stora fördelarna vad gäller social hållbarhet.

Att ge familjer möjligheter att flytta från så kallade utsatta områden till trygga småhusområden skulle för många vara mycket efterlängtat. En tredjedel av det så kallade miljonprogrammet bestod av småhus och inte något av dessa områden klassas i dag som ”utsatt” utan beskrivs i mäklarannonser som trygga och idylliska.

Boendeformens karaktär stimulerar ansvarstagande och identifikation med närområdet vilket skapar social stabilitet och trygghet. Småhusområden kännetecknas av just det som forskningen visar skapar social hållbarhet.

Både det upplevda och det faktiska inflytandet över boendet är stort, vilket gagnar viktiga parametrar som engagemang, ansvar och medskapande. Detta skapar i sin tur förutsättningar för att identifiera sig med sitt bostadsområde.

Det kan handla om alltifrån att skapa en känsla av samhörighet och tillhörighet, till att bygga upp förtroendefulla relationer i, och med, närområdet.

Larry Söder (KD)

bostadspolitisk talesperson, riksdagsledamot