Debatt 14/9. Svensk ekonomi befinner sig fortfarande i en högkonjunktur, med stark jobbtillväxt och sjunkande arbetslöshet. Unionen spår emellertid att konjunkturen kommer att mattas av betydligt under den kommande mandatperioden, framförallt som följd av minskade bostadsinvesteringar. Och den här gången är det arbeten med lägre krav på utbildning som kommer att drabbas. Vilket i väsentlig grad kommer att drabba kvinnorna.
Unionen gör årligen två konjunkturprognoser, vilka hämtar sina fakta från Unionens klubbrepresentanter på de svenska företagen. Via enkäter bedömer Unionens klubbar nuläget i företagen, samt utsikterna inför det kommande halvåret i relation till det senaste halvårets utveckling. Vid mätningen i våras konstaterades att sannolikheten är stor att Sverige går in i en lågkonjunktur under den kommande mandatperioden. Och det är därför hög tid att förbereda Sverige för en sådan nedgång.
Erfarenheten visar att tusentals jobb försvann senast vi befann oss i en lågkonjunktur, år 2008. Vid det tillfället miste bland annat 5 000 ingenjörer sina jobb, men krisen för ingenjörerna var inte lång-varig. Marknaden återhämtade sig snabbt och 2011 var ingenjörerna lika många igen som före krisen.
Lika bra gick det inte för de befattningar med lägre utbildningskrav som också försvann i början av krisen. Tusentals sekreterare, bokförings-, redovisningsassistenter och dataregistrerare miste sina jobb samtidigt som ingenjörerna. Skillnaden var emellertid att de fortsatte att ha svårt att få jobb även när konjunkturen började vända, och man kunde konstatera att deras jobb inte kom tillbaka.
Krisen ledde med andra ord till en permanent minskning av antalet enklare tjänstemannajobb, och det finns mycket som tyder på att så kommer att ske även framöver. I de tjänstemannayrken där konkurrensen om jobben enligt Arbetsförmedlingen kan väntas vara hård om fem år, där är 70 procent av arbetstagarna kvinnor.
Unionen vill därför uppmana den kommande regeringen att agera och det snabbt. Näringslivets konkurrenskraft är helt beroende av att de som jobbar kan möta de förändrade kompetenskrav som uppstår.
Unionen föreslår fler utbildningsplatser på högskolor och att universitet anpassas till yrkesverksammas villkor och behov. Vidare bör hög- skolan få resurser för att utföra validering av yrkeskompetens och arbetsgivare ska också stimuleras att satsa mer på kompetensutveckling, genom till exempel avdrag på skatten.
I den förra lågkonjunkturen drabbades i huvudsak männen, eftersom det var i den mansdominerade industrin som många jobb försvann. Vid nästa nedgång kan det mycket väl bli tvärtom, att många kvinnor får det tufft på arbetsmarknaden. För att undvika att arbetslösheten och utslagningen under en kommande lågkonjunktur blir onödigt stor, måste kvinnorna kunna ta sig vidare uppåt på kompetensstegen. Och det arbetet måste börja nu.
Marie Louise Arendt
regionchef Unionen, region Sydväst