Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

”Idrotten kommer att bli en viktig väg ut ur pandemin för många, inte minst för de 337 000 medlemmar som finns registrerade i våra halländska föreningar.” Bild: Roger Larsson
”Idrotten kommer att bli en viktig väg ut ur pandemin för många, inte minst för de 337 000 medlemmar som finns registrerade i våra halländska föreningar.” Bild: Roger Larsson

Kraftsamling krävs för en återstart av halländsk idrott

Tillsammans med kommunerna och regionen vill vi kraftsamla för att stödja ledare och aktiva i våra 814 föreningar i deras omstart. Det skriver Susanne Erlandsson, ordförande i RF-SISU Halland och distriktsidrottschef Sandra Hidgård.

Det här är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i debattartikeln.

Inom idrottsrörelsen är vi vana vid att kämpa. Ibland lyckas vi överkomma våra hinder, eller vinna den där viktiga matchen. Ibland gör vi det inte. Sådan är idrotten, eller åtminstone var fram till 2020. Då mötte vi en motståndare som tvingade ner hela samhället på knä. Vi ser nu tydligt att styrkan i föreningslivets gemenskap och mötet mellan människor inte kan tas för given.

Elitidrottare tävlar nu inför folktomma läktare. Men för den, ur ett folkhälsoperspektiv, så viktiga breddidrotten för barn och ungdomar är situationen en helt annan. Vi är tacksamma för de fall där barn och unga födda 2002 och senare har fått möjlighet att träna, tävla och spela matcher igen.

Det är en försiktig början mot att hitta ett nytt normalläge. Men det är inte alla som kan glädjas över lättnaderna. Olika idrotter har väldigt olika förutsättningar och detta skapar klyftor som drabbar barn och unga.

Under 2020 minskade antalet deltagartillfällen i landet med sex miljoner. I Halland var nedgången nära 198 000, vilket innebär 12 procent färre tillfällen som barn och unga fick möjlighet att träna med sin förening. De idrotter som visar störst nedgång är boxning, budo- och kampsport samt brottning. Men även stora lagidrotter som handboll och innebandy har drabbats hårt.

För personer med funktionsnedsättning är nedgången ännu större. Siffrorna visar en halvering av aktivitet bland vuxna med funktionsnedsättning. Det är oerhört allvarligt och ett hårt slag mot en redan utsatt grupp.

Vi känner en stor oro för idrottens framtid och för de barn, unga och vuxna som riskerar att inte hitta tillbaka till idrotten och föreningarnas gemenskap.

Föreningslivet och dess ideella ledare är avgörande för idrottsrörelsen och för samhället framåt. Detta ledarskap behöver stödjas, stimuleras och uppmuntras. Det gör vi genom idrottens folkbildning och där krävs nu en kraftsamling. Vi möter en verklighet där föreningarnas verksamhet och ekonomi har skakats i grunden.

Stöd från stat, region och kommuner lindrar effekterna och detta kommer att behövas fortsatt när verksamheter startar upp igen. Arbetet med att kartlägga effekter och behov framöver pågår. Riksidrottsförbundet har i dagarna gått ut med en ny enkät till landets föreningar.

Vår önskan är en fortsatt god dialog med Hallands kommuner och Region Halland kring åtgärder som underlättar för föreningsidrotten, så att vi kan fortsätta ta vårt samhällsansvar som Sveriges största folkrörelse och idrottsrörelsens studieförbund.

Idrotten kommer att bli en viktig väg ut ur pandemin för många, inte minst för de 337 000 medlemmar som finns registrerade i våra halländska föreningar. Riskera inte att låta försämrad föreningsekonomi leda till höjda medlemsavgifter. Det spär på de hälso- och socioekonomiska klyftor som vi redan i dag ser och kämpar mot.

Tillsammans med kommunerna och regionen vill vi kraftsamla för att stödja ledare och aktiva i våra 814 föreningar i deras om- och nystart. Tillsammans hittar vi tillbaka till den gemenskap och rörelseglädje som gör skillnad i hallänningarnas liv, varje dag.

Susanne Erlandsson

ordförande i RF-SISU Halland

Sandra Hidgård

distriktsidrottschef