De gula västarna i Frankrike och vårt eget bensinskatteuppror 2.0 har en gemensam nämnare – att boende på landsbygden upplever höjda bilkostnader till följd av ökat pris på bensin och diesel. Hur ska vi nå målet att minska trafikens klimatpåverkan med 70 procent till 2030 om vissa grupper inte känner sig delaktiga och upplever politiken som orättvis?
I praktiken har den faktiska milkostnaden i Sverige bara ökat marginellt de senaste åren, eftersom bilarna i genomsnitt har blivit allt bränslesnålare. Dessutom har lönerna ökat varje år. Vid en sådan jämförelse har bensinkostnaden för en ny bil, som andel av lönen, minskat från 6 procent år 2000 till cirka 4 procent i dag.
Men enskilda personer kan ha kvar en äldre bil med högre bränsleförbrukning och samtidigt inte fått ta del av allmänna löneökningar.
Ett högre drivmedelspris genom beskattning av fossila bränslen och genom ökade mål för inblandning av biodrivmedel är viktiga styrmedel. Det leder till att användningen av biodrivmedel ökar, att fler bilköpare frågar efter bränslesnåla bilmodeller samt att vi åker mindre bil.
Men framtidens transport- och klimatpolitik måste ha med sig frågorna om rättvisa i kombination med beteendeförändringar, eftersom elektrifiering, bio- drivmedel och effektivare fordon inte är tillräckliga åtgärder.
Första steget i en sådan politik bör vara att ta bort eller korrigera subventioner som leder snett, de som gynnar bilägande och bilkörning i våra städer och i områden med fungerande kollektivtrafik. De tre viktigaste områdena är att marknadsanpassa avgifterna för parkering, reformera förmånsbils- systemet samt att göra dagens reseavdrag avståndsberoende och transportslagsneutralt.
Samtidigt bör en större reformering göras av vägtrafikbeskattningen. I dag är det högre kostnader för utsläpp, buller och trängsel från bilkörning i städerna jämfört med på landsbygden. Det är svårt att täcka olikheterna med bränsle- skatter. Antingen blir det för dyrt att köra bil i Hylte eller för billigt i Stockholm.
Att försöka ha regionala bränsleskatter är ingen fungerande lösning. I stället kan en framtida kilometerskatt ersätta drivmedelsskatterna och differentieras efter var man kör och vilken bil man har. Miljöbättre bilar som elbil kan då få lägre skatt samtidigt som det blir billigare i Hylte och dyrare i Stockholm.
Hittills har frågan om en ny vägtrafikbeskattning skjutits på framtiden, men nu är det ett nytt läge. En väl utformad kilometerskatt kommer att vara en viktig åtgärd för att tydligt föra in rättvisa i transport- utmaningen.
Anders Roth
ansvarig hållbar mobilitet, IVL Svenska Miljöinstitutet