Jämställdhet är en fråga om rättvisa

Osakliga löneskillnader som har direkt eller indirekt samband med kön ska inte få förekomma, skriver Marie Louise Arendt, Unionen.

Det här är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i debattartikeln.

ANNONS
|

Debatt 10/12. Kvinnor har högre utbildningsnivå än män. Paradoxalt nog har kvinnor även lägre lön, lägre inkomst och så småningom lägre pension än män. Målet för jämställdhetspolitiken i Sverige är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Högst rimliga krav, kan man tycka. Men tyvärr har vi långt kvar i vandringen mot jämställdhet.

Regeringens jämställdhetspolitik går ut på att kvinnor ska kunna påverka samhället, tjäna lika bra för samma typ av jobb, ha samma möjligheter vad gäller utbildning, samma ansvar för det obetalda hemarbetet samt erbjudas vård och omsorg på lika villkor som män. Och ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet, det vill säga att mäns våld mot kvinnor ska upphöra.

ANNONS

Jämställdhet är ingen kvinnofråga, det är en fråga om rättvisa och demokrati. Alla oavsett kön ska ha lika rättigheter och möjligheter både i samhällslivet och i arbetslivet. För att skapa en jämställd arbetsplats krävs ett systematiskt arbete. Den självklara respekten för människors lika värde och rättigheter är en prioriterad fråga för Unionen och en naturlig utgångspunkt för förbundets arbete för ett jämställt och inkluderande arbetsliv.

Totalt sett har kvinnor högre utbildningsnivå än män. Det är särskilt tydligt i åldrarna 25–34 år. Mer än hälften av kvinnorna i den här åldern har läst vidare efter gymnasiet. Andelen personer som är högutbildade, alltså har läst vidare i tre år eller mer, är 36 procent. Men syns detta på arbetsmarknaden? Nej, inte riktigt.

En gång varje år tar Allbrightrapporten temperaturen på hur jämställt svenskt näringsliv är sett till antalet kvinnor och män i svenska börsbolags styrelser och på vd-posterna. Årets rapport visar att kvinnor innehar 28 procent av vd-posterna i Sveriges 329 börsnoterade bolag, vilket är en ökning med 65 procent sedan förra året och att 34 procent av styrelseledamöterna är kvinnor, vilket också är en ökning sedan förra året men endast med 1 procent.

ANNONS

Även lönemässigt går det framåt så sakteliga. Medlingsinstitutets rapport ”Löneskillnaden mellan kvinnor och män – vad säger den officiella lönestatistiken?” visar att löneskillnaden mellan kvinnor och män har minskat varje år sedan 2007. År 2017 var skillnaden 11,3 procent, en minskning med 0,7 procentenheter jämfört med året innan.

Att det inte ska förekomma osakliga löneskillnader som har direkt eller indirekt samband med kön, är en prioriterad fråga för Unionen. Av Unionens avtalspolitiska program ”Unionens syn på kollektivavtalen – deras utformning och utveckling” framgår att:

”Skillnader mellan kvinnors och mäns löner ska utjämnas och till 2029 ska skillnaden mellan kvinnors och mäns löner efter standardvägning ha minskat med åtminstone fem procentenheter (halverats) på rikstäckande kollektivavtalsavtalsområden inom Unionen.”

Det arbetar vi för.

Men det räcker inte. Vi måste hjälpas åt allihop, var och en från sitt håll. För ett rättvist och demokratiskt samhälle.

Marie Louise Arendt

regionchef Unionen, region Sydväst

ANNONS