Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
"Regerande kungar och drottningar har i dagens demokratiskt alltmera mogna värld kommit att bli något av en raritet." Bild: Fredrik Sandberg/TT

Inte motiverat att fridlysa kungahuset

Vi har de gångna åren ägnat oss åt egna analyser av kostnaden för monarki och republik, som tydligt indikerar en fördel för republiken. Det skriver Staffan Nyberg från Republikanska föreningen.

Det här är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i debattartikeln.

Nu har ett halvår förflutit, sedan det tillsattes en utredning via riksdagens konstitutionsutskott, med uppdrag att fram till juni 2021 göra en översyn av förutsättningarna för det svenska statsskicket. Det får således antas att utredningen håller på att ta form nu i dessa dagar.

Republikanska föreningen har sedan tidigare välkomnat utredningen, men samtidigt varnat för att den kan komma att bli alltför snäv. Många bedömare, rojalistiska som republikanska, inser att initiativet till utredningen sannolikt bottnar i att det politiska handslag – den så kallade Torekov-överenskommelsen – som sätter standarden för dagens monarki, nu börjar närma sig det obsoleta och att det krävs någon form av förnyelse av kungahusets mandat, baserat på ett aktuellt, informerat ställningstagande från parlamentet. Detta innebär i sin tur att utredningens slutsatser kan komma att styra utvecklingen på det här området under en mycket lång följd av år.

Vi förordar därför att utredningen bör bygga på en så förutsättningslös granskning som möjligt av monarkins innebörd och konsekvenser, i stället för att enbart ägna sig åt de tekniska detaljfrågorna kring flaggdagar etc, som direktiven utförligt redogör för.

Detta innebär i klartext att inte slarva igenom de mera fundamentala frågorna om anslag till hovet och så vidare som direktivet likaledes för upp på dagordningen, utan att bearbeta dessa utifrån en explicit analys av fördelarna respektive nackdelarna med att finansiera denna verksamhet vidare.

För 15 år sedan initierade utrikesdepartementet en översyn av Exportrådets verksamhet och det var då naturligt att som en huvudfrågeställning svara på om det förelåg någon grund för ett sådant statligt uppdrag eller ej, det vill säga om Exportrådet hade något existensberättigande alls.

När kungahuset nu är föremål för en liknande genomgång tror vi att det är rätt tidpunkt för att resa exakt samma spörsmål, med utgångspunkt från vad kungahuset har presterat de senaste decennierna.

I det sammanhanget menar Republikanska föreningen att det kan vara väl värt att väga in också demokratirelaterade aspekter samt parametrar som modernitet och kompatibilitet med en omvärld som i ständigt ökande omfattning orienterar sig efter en republikansk samhällsmodell.

Samhällslivets demokratihalt har ju skärskådats i andra statliga utredningssammanhang, som till exempel i den så kallade mediekoncentrationsutredningen och vi har därför svårt att förstå varför man inte skulle kunna anlägga ett demokratiskt perspektiv också på just denna fråga.

Vi har de gångna åren ägnat oss åt egna analyser av kostnaden för monarki och republik som tydligt indikerar en fördel för republiken. Detta är inte huvudargumentet, men om det därtill visar sig att republiken är en effektivare styrelseform, kan detta utgöra en indikation om att republiken skulle kunna få gynnsamma effekter för Sveriges medborgare.

Regerande kungar och drottningar har i dagens demokratiskt alltmera mogna värld kommit att bli något av en raritet, men föreningen hävdar att detta inte motiverar en sådan ”fridlysning” som de begränsande direktiven implicerar.

Staffan Nyberg

styrelseledamot

Republikanska föreningen