Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

”KD är hittills ensamma vid beslutsborden om att rösta nej till bebyggelse i Eketånga (H4) samt i Frösakull (H2).” Bild: Jari Välitalo
”KD är hittills ensamma vid beslutsborden om att rösta nej till bebyggelse i Eketånga (H4) samt i Frösakull (H2).” Bild: Jari Välitalo

Inte hållbart om vi ska förvalta naturområden

Vi välkomnar alla partier som vill göra gemensam sak med oss om en klokare utveckling för Halmstad. En utveckling som har fokus på att växa med kvalitet snarare än kvantitet. Det skriver kristdemokraterna Ella Kardemark och Henrik Östlund.

Det här är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i debattartikeln.

Arbetet med översiktsplanen är nu inne i slutfasen. KD är hittills ensamma vid beslutsborden om att rösta nej till bebyggelse i Eketånga (H4) samt i Frösakull (H2). Vi har även röstat nej till bebyggelse i Frösakull (H1) tillsammans med Centern.

Vi står fast vid det vi sagt. Vi har fått våra yrkanden prövade och det är ett faktum att våra mandat inte räcker till.

I valet 2018 valde 4 076 personer i Halmstad att ge KD sin röst.

För oss är detta ständigt levande. Vi som parti finns inte till för vår egen skull. Vi har ett förtroendekapital att förvalta och tänker inte slå dövörat till när invånare höjer rösten.

Ingen kan ha undgått det uppror som pågår, och upproret är befogat.

Samhällsplanering ska alltid ske genom en sund avvägning mellan förnyelse och bevarande. Samtidigt som vi bygger och utvecklar vår stad behöver också hänsyn tas till omgivningarna. Förvaltarskapstanken bör vara en bärande del. Vi behöver ta kloka beslut även för kommande generationer och ha ett hundraårsperspektiv när den goda staden planeras.

Om vi tar Frösakull som exempel bor där cirka 2 700 personer. Där föreslås nu, mot KD:s vilja, 2 000 bostäder till. Med 2,2 personer/hushåll motsvarar det totalt 7 100 personer. Om vi vill förvalta vackra naturområden är inte detta hållbart.

Vi blundar inte för att det finns segregationsproblem i Halmstad.

De löses däremot inte genom att bygga dyra hyresrätter i stadens västra delar, som en del politiska partier verkar tro. Frågan är mycket mer komplex än så.

Om vi vill ha lösningar som fungerar i verkligheten måste vi bli överens om vad orsakerna till segregationsproblem är.

Den mest träffsäkra förklaringen är sociala och ekonomiska skillnader.

Den största skillnaden går inte mellan den som tjänar mycket och den som tjänar mindre. Den går mellan den som har ett jobb överhuvudtaget och den som inte har något jobb alls.

Det krävs alltså bättre incitament och vägar till egen försörjning, men också sociala insatser.

Segregationsproblem bekämpas bäst genom riktade insatser för att stärka individer, familjer och så kallade socioekonomiskt svaga områden. Låt oss kraftsamla kring insatser som vi vet fungerar, i stället för att tro att de löses genom politiska ovanifrånlösningar i en översiktsplan.

Översiktsplanen är nu ute på en sista granskningsrunda. Precis som invånare har möjligheten att komma in med synpunkter, så har faktiskt även politiska partier möjligheten att omvärdera sina ställningstaganden inför slutligt beslut i kommunfullmäktige i februari.

Vi välkomnar alla partier som vill göra gemensam sak med oss om en klokare utveckling för Halmstad. En utveckling som har fokus på att växa med kvalitet snarare än kvantitet. En utveckling som inte bara är bra för oss själva utan även för kommande generationer.

Dörren till KD står öppen.

Ella Kardemark (KD)

kommunråd

Henrik Östlund (KD)

gruppledare